Piller och förpackningar på bord
1 av 2
Förskrivningen av adhd-preparat har ökat kraftigt under tio år. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Lars Jacobsson, SBU
2 av 2
Lars Jacobsson ordförande i expertgruppen om adhd hos SBU. Foto: Annika Östman/SR

Tusentals äter adhd-piller men liten kunskap om långsiktiga effekter

"Det är jättesvårt att få pengar"
1:44 min

Antalet personer med adhd har ökat kraftigt under de senaste tio åren i Sverige. Det har även förskrivningen av adhd-läkemedel, som hjälper många med diagnosen. Samtidigt finns få studier som visar vad som händer på lång sikt med de barn, ungdomar och vuxna som äter medicinerna.

Under en tioårsperiod har antalet personer med diagnosen adhd ökat kraftigt, från 20 000 till 120 000 i Sverige. Nära 90 000 personer får nu adhd-läkemedel.

14-årige Felix minns hur han redan på lågstadiet tappade livsgnistan av det adhd-läkemedel han åt då. Han upplevde exempelvis att det inte längre var roligt att få leka med kompisar. 

– Saker jag i vanliga fall skulle längta efter, blev ingen längtan, säger Felix.

Nu är han inne på sin fjärde variant av adhd-läkemedel och har hittat ett som fungerar något bättre. Men vad som händer med honom och övriga personer med adhd-diagnos på lång sikt är oklart.

Än så länge finns det dåligt med forskning som följer personer över längre tid.

Majoriteten får adhd-läkemedel för att minska symptomen, men Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, konstaterar att det inte går att bedöma nyttan av läkemedelsbehandlingen längre än för sex månader.

Lars Jacobsson, ordförande i expertgruppen om adhd hos SBU, tycker att det är besvärande med så lite forskning.

– Det är jättesvårt att få pengar, alltså forskningsmedel för sådant, säger han.

Varför då?

– Det är nog ganska enkelt, att den här typen av forskning anses inte vara spjutspetsforskning.

Men om det berör så pass många?

– Jo, jag tycker det, men forskningsråden tycker inte det, säger Lars Jacobsson.

Mikael Själin på Läkemedelsbolaget Janssen håller med om att det brister med forskning, och han är intresserad av att samarbeta kring befolkningsstudier.

– Vi välkomnar absolut en dialog och kanske ett samarbete kring det inom en nära framtid, säger han.

Vad betyder det?

– Jag vet inte. Vi har inte fått frågan än, men jag är tillgänglig för diskussioner idag, säger Mikael Själin.

 Läs mer: Därför gör vi granskningen av adhd-läkemedel

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".