Bildmontage av ett foto på kärnkraftverket Forsmark (Foto: Scanpix) och en bild på kopparkapslar (Foto: SKB).
Kärnavfallsfonden ska finansiera både rivning av kärnkraftverk och slutförvaring av kärnavfall. Foto: Scanpix (Forsmarks kärnkraftverk) SKB (kopparkapslar för använt kärnbränsle)

Forskare ser risker med kalkyler kring kärnkraft

"Kärnkraftsindustrin har ett intresse i att hålla nere avgifterna"
1:51 min

Det finns en risk att kärnkraftsindustrin i Sverige tonar ner kostnaderna för att riva kärnkraftverk och slutförvara kärnavfall. En del av kostnadsberäkningarna borde därför göras av en oberoende myndighet, menar forskare.

Forskare i ekonomi har gjort nya beräkningar på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Vår utgångspunkt är ett antagande om att industrin har ett intresse att avgifterna inte blir så höga utan snarare blir så låga som möjligt, säger John Hassler som är professor i nationalekonomi på Stockholms universitet.

Kostnaderna för att slutförvara kärnbränsle och riva kärnkraftverk ska betalas av industrin själv. Meningen är att kärnavfallsfonden, som kärnkraftsbolagen betalar in till baserat på hur mycket elektricitet de levererar, ska täcka kostnaderna.

Men beräkningarna som görs av Svensk kärnbränslehantering, SKB, har fått kritik av både Konjunkturinstitutet och forskare på Stockholms universitet.

Framför allt handlar det om att de långtida prognoserna för lönekostnader och prisutveckling är underskattade. Om det kommer in för lite pengar till fonden, och om bolagen själva inte har tillräckligt med resurser, finns en risk att skattebetalarna i slutänden får stå för notan, menar John Hassler. 

– Utgångspunkten för regleringen måste vara att om industrin får göra kalkylerna finns en större risk att detta sker än om en oberoende myndighet gör det i stället, säger han.

Men Christopher Eckerberg, vd för SKB håller inte med. Det finns ingen anledning för oss att medvetet hålla nere kostnaderna i kalkylerna, säger han. Han är nöjd med systemet som det ser ut idag.

– Jag förordar att industrin får lov att ha helhetsansvaret för att presentera en samlad kalkyl. Sen tycker jag att det är positivt att SSM också tar in experter för att granska våra kalkyler, det ser jag enbart som positivt. 

Frågan om hur mycket pengar som ska betalas in till kärnavfallsfonden ställs på sin spets nu när både Vattenfall och Eon har aviserat att fyra reaktorer kommer stängas ner i förtid på grund av dålig lönsamhet. Det betyder att mindre pengar kommer in till fonden eftersom beräkningarna bygger på att reaktorerna körs i 50 år. Avgiften som prövas var tredje år kommer därför med stor sannolikhet att höjas 2017, något som gör kärnkraften ännu mer pressad i ett ekonomiskt perspektiv.

Pelle Zettersten
pelle.Zettersten@sverigesradio.se

Vetenskapsradion har granskat kärnkraftens kostnader. Lyssna på specialpodden Atomnotan

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".