Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Senatsutredningen kring Dr. Charles Nemeroffs externa miljoninkomster startade arbetet som ledde till NIHs nya regler. Foto: Youtube FLPartnersinCrisis
1 av 4
Senatsutredningen kring Dr. Charles Nemeroffs externa miljoninkomster startade arbetet som ledde till NIHs nya regler. Foto: Youtube FLPartnersinCrisis
Paul Thacker. Foto: HarvardEthics (CC BY 2.0)
2 av 4
Paul Thacker gjorde utredningarna kring köpta forskare. Foto: HarvardEthics (CC BY 2.0)
Drugstore USA. Foto: Random Retail (CC BY 2.0)
3 av 4
Drugstore i USA. Vilka mediciner är säkra och prisvärda? Foto: Random Retail (CC BY 2.0)
Mats Ulfendahl, huvudsekreterare medicine & hälsa Vetenskapsrådet. Foto: Kristian Pohl
4 av 4
Mats Ulfendahl, huvudsekreterare medicine & hälsa Vetenskapsrådet. Foto: Kristian Pohl

Köpta forskare upptäcks sällan

USA:s system att hitta korrupta medicinforskare är "dyrt och ineffektivt"
4:51 min

För att stoppa att medicinska forskare i USA kunnat ta emot mångmiljonlöner av läkemedelsföretag utan att berätta om det, och sedan utrett samma bolags läkemedel, införde USA:s myndighet för forskningsfinansiering National Institute of Health strängare jävsregler för tre år sedan. Nu har de utvärderats. Har det varit forskningpengar i sjön från världens största finansiär med hundratals miljarder om året och hur ska man komma åt korrupt vetenskap?

Inne på en "drugstore" i Washington USA är hyllorna är fullproppade med allehanda mediciner. Med mig har jag Paul Thacker som gjorde de korruptionsutredningar i amerikanska senatens finanskommitté som låg till grund för USA:s nya system för att komma åt köpta forskare.

– Ytterst handlar det om att stoppa mediciner på apoteken som inte fungerar eller att nya läkemedel har en massa dolda biverkningar och säljs för överpriser när det redan finns säkra piller för en bråkdel av kostnaden som funkar lika bra, säger Paul Thacker.

Allt började med att han undersökte en smärtstillande medicin och ett diabetesläkemedel som tillsammans orsakade mer än 200 000 hjärtinfarkter per år som en dold biverkan. Läkemedelsbolagen hade vetat om detta länge, men inte offentliggjort det. Paul Thacker granskade sedan hur det amerikanska läkemedelsverket kunnat missa det här.

Det visade sig att åtskilliga läkare satt i kommittéerna som godkänt medicinerna med stora ersättningar från läkemedelsbolag som de inte berättat om. Paul Thacker började begära in från toppuniversitet runt om i landet vad forskarna redovisat för biinkomster och frågade sedan läkemedelsbolag vad de betalt olika läkare.

Den summan som industrin angav var ständigt mycket högre än vad forskarna uppgett. I vissa fall kunde det handla om inkomster på miljontals kronor om året som inte redovisats.

Paul Thackers utredning 2008 ledde till att kongressen röstade igenom lagändringar. National Institute of Health, mer känt som NIH, fördelar hundratals miljarder kronor till medicinsk forskning huvudsakligen i USA, men också internationellt bland annat till svenska forskare, kräver sedan 2012 noggranna redovisningar av externa pengar och jäv.

Forskare ska redovisa allt till sina universitet som sedan ska bedöma och rapportera allt över 50 000 kronor som verkar problematiskt till NIH  Dessutom betalda resor och uppdrag för frivilligorganisationer som kan innebära att forskaroberoendet sätts i fara.

Det här verkar inte ha hjälpt. I en undersökning av de här nya reglerna i den vetenskapliga tidskriften Nature har visserligen antalet rapporterade biinkomster från medicinska forskare till universiteten ökat med nästan 50 procent, men universiteten har å sin sida knappt fört någonting som problematiskt vidare till myndigheten. Det nya systemet har dessutom kostat hundratals miljoner kronor som annars kunde gått till forskning. Toppuniversitetet Yale till exempel har lagt 5 miljoner kronor och har bara hittat ett enda fall av potentiellt jäv.

Paul Thacker påpekar att det är svårt att mäta en del eventuella fördelar med det nya kontrollsystemet, som till exempel att fler forskare nu tvingas redovisa i vetenskapliga artiklar om de tagit emot pengar från industrin. Och när artiklarna granskas före publicering kan det göra experterna mer kritiskt noggranna.

Något liknande system har inte Sveriges största finansiär för medicinsk forskning, Vetenskapsrådet, som fördelar en dryg miljard kronor till hälsoområdet årligen. Här i landet skrivs bara ett kontrakt med forskare och lärosäte om att det inte ska få förekomma kommersiella bindningar som påverkar projektets objektivitet, oberoende eller öppenhet.

Sedan litar man på att universiteten kollar detta. Om det bryts mot detta kan Vetenskapsrådet dra in pengarna, men Mats Ulfendahl som är huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet säger att han inte kan minnas att det någonsin hänt. Han tror att ett bättre system för att hitta jäv och korruption skulle behövas även i Sverige.

– Det bästa tror jag personligen skulle vara om man hade någon form av databas där man redovisade vad man gjorde som var allmänt tillgänglig. Man kunde se vad det fanns för pengar bakom och bindningar, säger Mats Ulfendahl.

Kommer du och Vetenskapsrådet ta initiativ för att få till en sådan databas?
– Nej det är inte aktuellt i dagsläget kan jag säga, men den här frågan är ju viktig att diskutera och se vilka möjligheter som finns, svarar Mats Ulfendahl.

Det svenska systemet bygger alltså på att universiteten håller koll på sina forskares bisysslor, men i USA har det visat sig att många universitet är beredda att se mellan fingrarna kring korruptionsrisker på de som är riktigt bra på att dra in mycket externa medel. Även Mats Ulfendahl ser den risken i det svenska kontrollsystemet.

– Jag kan se den problematiken definitivt. Väldigt mycket av vårt system bygger ju på att forskarna och universiteten drar in externa medel. Det är klart finns det väldigt mycket pengar så kanske man inte är lika kritiskt analyserande om det här är rätt.

– Det är därför jag tror att någon form av mer oberoende fristående databas där man redovisar det här plus att det finns sanktioner om man inte är öppen är en lösning, avslutar Mats Ulfendahl huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.

Referens: Reardon S, "NIH disclosure rules falter" Nature Volume:525, Pages:300–301, 17 September 2015, DOI:doi:10.1038/525300a

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".