De hittade mekanismerna som lagar vår arvsmassa

2:15 min

Nobelpriset i kemi belönar i år forskning om hur cellen reparerar skadat DNA och skyddar den genetiska informationen. Pristagarna är Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar.

Det var en mycket glad, men lite överraskad, Tomas Lindahl som tog emot beskedet att hans forskning tilldelats Nobelpriset i kemi. Samtidigt tycker han att det "var på tiden att det skulle bli ett pris inom DNA-reparation".

– Det känns mycket bra, förstås. Jag har haft en lång karriär och är nu pensionär, även om jag fortfarande är verksam i forskningen. Jag är mycket glad att få detta erkännande i slutet av min karriär, säger Tomas Lindahl till Vetenskapsradion.

Han delar kemipriset för upptäckter kring hur vår arvsmassa, DNA, kan repareras. Vår arvsmassa inne i cellerna utsätts nämligen ständigt och dagligen för yttre påverkan, men även inre mekanismer kan skada arvsmassan. 

På 1960-talet trodde forskare att DNA var en extremt stabil molekyl, och man hade ingen tanke på att det skulle kunna brytas ner. Svensken Tomas Lindahl, tidigare forskare vid KI men sedan många år verksam i Storbritannien, blev en av de första som insåg att så inte är fallet. 

Redan som ung forskare förstod han att de här DNA-skadorna är så pass vanliga att vi inte skulle kunna leva om de tillåts pågå utan kontroll. Cellerna skulle gå sönder och arvsmassan brytas ner ganska snabbt.

– Han insåg att det måste finnas reparationsmekanismer som hanterar alla de här skadorna som uppstår i arvsmassan, förklarar Gunnar von Heijne, professor i teoretisk kemi vid Stockholms universitet och sekreterare i kemipriskommittén.

Även de andra pristagarnas forskning handlar om hur dessa skador kan repareras.

– Pristagarna har förklarat hur våra kroppar och celler hela tiden utsätts för skadlig inverkan från exempelvis solljus eller tobaksrökning som kan ge upphov till cancer.

De tre forskarna har upptäckt var sin reparationsmekanism, som tar sig an olika typer av skador på arvsmassan.

– De har upptäckt och i detalj kartlagt hur tre olika mekanismer fungerar.

Tomas Lindahl har arbetat med en mekanism som handlar om spontana förändringar i arvsmassan, det som inte påverkas av yttre faktorer som solstrålning, rökning eller radioaktivitet.

Amerikanen Paul Modrich har i stället forskat kring de förändringar som uppstår när arvsmassan kopieras vid celldelningen.

– Det maskineri som sköter kopieringen av arvsmassan vid celldelning fungerar väldigt bra, men inte helt perfekt. Det gör att en del fel måste rättas till. Annars skulle det bli för mycket fel och cellerna skulle sluta att fungera, säger Gunnar von Heijne.

Aziz Sancar, ursprungligen från Turkiet men numera verksam i USA, har jobbat med skador som orsakas av yttre faktorer som solbestrålning. När han fick beskedet i morse var han inte helt förvånad.

– Jag förväntade mig priset, men inte i år och inte i kemi. Jag trodde det skulle bli i medicin, säger han till Vetenskapsradion.

Forskningen kring DNA-reparationer har, som i Tomas Lindahls fall, pågått sedan 1960-talet. Men under de senaste tio åren finns ett ökat intresse för upptäckterna.

–  I dagens väldigt genom-fokuserade forskningslandskap har det här med DNA-reparation visat sig viktigare och viktigare, inte minst för att det är så intimt förknippat med tumörsjukdomar och en del ärftliga sjukdomar. Aktualiteten i de här äldre upptäckterna är därför stor, säger Gunnar von Heijne.

Förutom att forskningen ökar kunskapen om exempelvis tumörsjukdomars bakgrund, har den också medicinsk tillämpning. Idag finns läkemedel som kan påverka reparationsmekanismerna i snabbt växande cancerceller. Begränsas cellens möjlighet att reparera skador, kan man komma till en gräns där cellerna inte längre klarar sig.

– Genom att försämra reparationsmekanismer kan man slå mot olika typer av tumörer. De finns mediciner som använder sig av den principen, säger Gunnar von Heijne.

Tomas Lindahl är verksam vid Francis Crick Institute and Clare Hall Laboratory i Storbritannien, Paul Modrich vid Howard Hughes Medical Institute och Duke University School of Medicine i USA och Aziz Sancar forskar vid University of North Carolina i USA.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista