Gula fruktkroppar på marken. Foto: Karen Hansen
1 av 4
Haröron kan vara bruna, orangea, eller som denna art, Otidea concinna, gula. Foto: Karen Hansen
Karen Hansen står med stövlar på vid kanten av ett vattendrag och böjer sig in mot flodbanken, där hon plockar något. Foto: Juan Santos
2 av 4
Svampforskaren Karen Hansen samlar in skålsvampar vid Kallsjön i Jämtland. Foto: Juan Santos
Bruna fruktkroppar bland gran- och tallbarr på marken. Foto: Karen Hansen
3 av 4
Detta haröra, Otidea brunneoparva, som ännu inte fått något svenskt namn, hittades i Närke och är ny för vetenskapen. Foto: Karen Hansen
De i jorden halvt nedsänkta fruktkropparna av en stjärnskål. Foto: Karen Hansen
4 av 4
En stjärnskål, släktet Geopora, som är ett annat besvärligt släkte som Karen Hansen håller på att utreda. Fruktkropparna är halvt nedsänkta i marken. Foto: Karen Hansen

Sverige kryllar av skålsvampar

"Man behöver inte åka till tropikerna för att hitta nya arter."
1:46 min

113 nya arter för Sverige, och kanske så många som 21 nya arter för vetenskapen. Det är resultatet efter flera års arbete med att kartlägga Sveriges skålsvampar.

Hur mycket vet vi egentligen om vad svensk natur består av? Trots Linné och en lång svensk tradition av fältinventeringar och klassificeringar finns fortfarande mycket kvar att upptäcka. Svampforskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm kan nu lägga över 100 nya arter till den svenska artlistan, bara i den rätt okända gruppen skålsvampar. Flera är helt nya för vetenskapen.

– För hela skålsvampsprojektet är det roligaste att vi har upptäckt över 100 nya skålsvampar som man inte visste fanns i Sverige, och möjligen 21 nya arter för vetenskapen. Det är bara ett fåtal av dem som vi har beskrivit ännu, säger Karen Hansen, svampforskare och skålsvampsexpert vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. 

Det handlar om bruna, gula, orangea och röda svampar med namn som stjärnskål, borstskål och ögonskål. Denna färggranna grupp svampar har tills nu varit dåligt känd i Sverige – och i världen. Förutom att upptäcka nya arter har Karen Hansen och hennes medarbetare rett ut flera trassliga släkten, till exempel släktet haröron.

– Det har faktiskt visat sig att det finns många fler arter än vi trodde. De är mycket vanligare än vi trodde, så det är roligt på så sätt, säger hon.

Näst efter insekter och andra ryggradslösa djur är svamparna den grupp som gett störst utdelning i nya arter räknat i det svenska Artprojektet, vars mål är att identifiera och beskriva alla arter som lever i Sverige. Och man behöver alltså inte åka långt för att upptäcka arter som är helt nya för vetenskapen.

– De flesta tror säkert att man redan känner till alla arter som finns i Sverige, men så är det inte. Man behöver inte åka till tropikerna för att hitta nya arter, man kan bara gå ut i naturen här! säger Karen Hansen.

Mer om haröron och andra skålsvampar kan du höra i Veckomagasinet nu på fredag kl 13.20.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".