Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Hela arter kan utrotas med ny genteknik

"Få upptäckter jag känner spontan obehagskänsla för"
1:45 min
1 av 2
CRISP-forskaren Magnus Lundgren. Foto: Annika Östman/SR
Magnus Lundgren
2 av 2
Magnus Lundgren, forskare vid institutionen för cell och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Foto: Annika Östman/SR

Genverktyget CRISPR/Cas9 kan användas för att försöka bota genetiska sjukdomar. Men det finns också risker. Genförändringar kan spridas och påverka hela arter och ekosystem.

Idag, onsdag, samlas forskare och politiker för att diskutera det nya genmodifieringsverktyget CRISPR/Cas9, som upptäcktes i Umeå för några år sedan. Den världsledande metoden gör det enkelt och billigt att genförändra celler.

Förhoppningar finns att det kan leda till bot för vissa sjukdomar. Men den skulle också kunna användas för att utrota hela arter.

– Det är få vetenskapliga upptäckter som jag känner en spontan obehagskänsla för. Men frågan är kan vi göra bra balanserade bedömningar här, säger Magnus Lundgren forskare vid institutionen för cell och molekylärbiologi vid Uppsala universitet

Magnus Lundgren jobbar själv med CRISPR, som är förkortningen för det system som visar hur bakterier försvarar sig mot sin värsta fiende – virus.

I Umeå gjordes upptäckten 2012 att bakteriernas självförsvar är så effektivt att kunskapen också kan användas för hur man kan genförändra celler på ett oerhört billigt och effektivt sätt, med hjälp av ett särskilt enzym, Cas9.

Det kan vara en fördel om man vill försöka bota genetiska sjukdomar, och det skulle också kunna användas för att utrota arter som bär på tropiska sjukdomar där det idag inte finns någon bot. Men det innebär också risker.

– När man väl har släppt ut det här systemet kan det vara väldigt svårt att få kontroll på det. Så det gäller att man vet vad man gör när man väl börjar med experimenten.

Historiskt sett har den här typen av artutrotningar sällan visat sig fungerar särskilt bra, eftersom det är svårt att förutspå effekter på hela ekosystem.

Men det handlar hela tiden om att göra en riskbedömning, hur många liv kan räddas i förhållande till hur stor risk naturen utsätts för. Det skulle kunna handla om att göra myggor sterila i tropiska miljöer som bär på parasiter för exempelvis dengufeber. Men också mer närliggande svenska problem som fästingar och mördarsniglar, även om ingen forskning pågår nu.

– Det kanske är jättebra. Här ser man ju inget stort problem om man skulle lyckas utrota mördarsniglar på genteknisk väg, men hur förhindrar man då att den (skadliga genförändringen) sprids tillbaka till deras naturliga ekosystem, där de naturligtvis har en viktig roll, säger Magnus Lundgren.

Mer om att utrota arter med CRISPR/Cas 9 i dagens Vetandets värld 12.10. Idag ska även riksdagsledamöter och forskare diskutera teknikens för och nackdelar på ett seminarium.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".