Doktorand Tanaz Molapour förbereder experiment vid KI. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges radio
Doktorand Tanaz Molapour förbereder experiment vid KI. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges radio

Experiment avslöjar "vi och dom" i hjärnan

Mer empati för samma sociala grupp
5:44 min

På Karolinska institutet undersöker forskarna hur och var rädslor uppstår i hjärnan baserat på gruppindelning av vilka som är "vi" och vilka som är "dom".

Vid institutionen för neurovetenskap på KI, studerar forskarna rädslor gentemot personer från andra etniska eller sociala grupper än den egna. Genom detta vill de medvetandegöra hjärnans grundläggande mekanismer vid ett "vi och dom-tänkande", något som kan leda till fördomar och främlingsfientlighet.

Forskningens går vanligtvis till så att bilder visas på personer med exempel olika hudfärg, tillsammans med små elstötar. För att kunna mäta rädslan gentemot "den andre" gäller det att först koppla ihop obehaget med bilderna som ska representera de olika grupperna.

Doktoranden Tanaz Molapour har nu studerat vad som händer i hjärnan när vi upplever obehag från personer med samma hudfärg som oss själva, den så kallade "in -gruppen" respektive personer med annan hudfärg än oss själva, den så kallade "ut-gruppen".

Försökspersonernas hjärnaktivitet undersöktes under den så kallade inlärningen. Då fick försökspersonerna se bilder på ljushyade och mörkhyade ansikten, samtidigt som de fick en stöt.

– Vi såg skillnader i regionerna amygdala och anterior insola. Båda associerade med fara och hot, säger Tanaz Molapour.

Försökspersonerna fick därefter se samma mörkhyade och ljushyade ansikten igen, men den här gången utan någon elektrisk stöt för att börja lära sig av med rädslan för att få en stöt, som blivit kopplad till varje bild.

– Och det är just i den här fasen när de ska lära sig att de här inte är farliga längre,  det vill säga nu får jag inga stötar så jag kan koppla av och bara kolla på bilderna, där ser vi att det tar längre tid att ta bort faran till ut-gruppsansikten, än vad det gör till in-gruppsansiktena.

Rädslan från stöten aktiverade hjärnan på olika sätt beroende på om den hängde ihop med ljushyad eller mörkhyad person. Det var dessutom svårare att bli av med rädslan som var förknippad med en annan hudfärg än den egna.

De här resultatet passar in i vad forskargruppen på Karolinska institutet kommit fram till i flera av sina experiment, nämligen att både etniska och andra sociala gruppuppdelningar skapar rädslor gentemot "den andre".

– Jag tror att det är något som vi har med oss ända från det att vi föds, att vi delar in människor i de som tillhör den närmsta gruppen och de individer som inte tillhör min egen grupp, säger Andreas Olsson som är forskningsledare för experimenten vid KI.

De allra senaste studierna från forskningsgruppen tyder på att vi tycks ha lättare att lära oss om faror och obehagliga upplevelser om personer från samma etniska grupp som oss själva, utsätts för farorna.

– Det verkar finnas någon typ av inlärningsmekanism som inte behandlar alla andra människor likadant. Om jag ska lära mig något av dem verkar det spela roll om den här personen tillhör min grupp eller inte tillhör min grupp.

Forskarna på KI har tidigare också visat att ljushyade personer har lättare att bli rädda för personer med mörkare hudfärg. Omvänt har mörkhyade lättare att bli rädda för ljushyade. Detsamma gäller för gruppindelning baserad på en så enkel sak som färgen på ens t-shirt.

Experiment från andra forskargrupper visar till och med att en helt och hållen slummässig gruppindelning av människor leder till fördomar. Forskningen tyder alltså på att vårt "vi och dom-tänkande" är mycket godtyckligt.

Fördomarna hänger också ihop med empatin till människor som vi föreställer oss tillhöra en annan grupp än oss själva.

– Vi måste komma ihåg att på samma sätt som jag inte omedelbart känner empatisk smärta med person i motståndarlaget när jag är ute och spelar fotboll. Om den personen snubblar och vrickar foten känner vi automatisk inte medlidande med andra människor. Det avgörs av informationen om socialgrupptillhörighet, vilket grupp personen i fråga tillhör.

Har vi därför lättare att ta till oss om personen som ligger där på stranden i Medelhavet är ljushyad i jämförelse om personen vore mörkhyad?

– Ja det tror jag. Det säger empatiforskningen också att vi tenderar att uppleva mer empati och visa mer empati i termer av hjälpbeteende och så vidare om de personer som visar smärta och lidande tillhör samma sociala grupp. Där finns ju en viktig uppgift att fylla att lära sig mer om de här underliggande processerna för att förstå hur vi kanske kan utvidga den här definitionen kring vem som tillhör min egen grupp, säger Andreas Olsson, lektor i psykologi vid Karolinska institutet.

Här finns samlad forskning från forskargruppen vid KI: Emotion Lab.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".