Henrik Nilsson sitter vid en damm med utrustningen bredvid sig. Foto: Christian Wurzbacher
Mykologen Henrik Nilsson vid Göteborgs universitet kalibrerar den sötvattens-DNA-provtagare han använder vid sökandet efter svampar i sjövatten. Bilden är tagen vid en av Göteborgs botaniska trädgårds dammar. Foto: Christian Wurzbacher

Simma med svampar

När du tar dig ett dopp är svamparna där.
1:37 min

Länge har man trott att svampar bara växer på land. Men senare års forskning har visat att det finns gott om svamp i både sjöar och hav.

– Hade någon för två år sedan sagt till mig att du kommer snart att ro ut på djupa sjöar och samla svamp, då hade jag i princip skrattat åt det och sagt att det kommer kanske inte hända, säger Henrik Nilsson, docent vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Det är med hjälp av DNA-sekvensering mykologerna hittat en helt ny grupp svampar, som lever fritt i vattenmassorna i djupa sjöar. De här troligen encelliga svamparna har ännu inte fått något vetenskapligt namn, och kallas så länge för "kryptomyceter", det vill säga hemliga, eller dolda, svampar. Bäst trivs de på stort djup, några meter ovanför botten.

– Traditionen bjuder att svampar är en landlevande organismgrupp. Det ska inte finnas så mycket svampar i havet eller i sjöar. Och jag hade väl också gått på den myten, att det finns inte så mycket svampar där, säger Henrik Nilsson.

– Men vi får inse att varhelst man sekvenserar, hittar man svamp.

Betyder det att när man är ute och simmar i en sjö, så simmar man bland svampar?

– Ja, det stämmer. De finns även i liten utsträckning i ytlagret.

Mykologen Henrik Nilsson har nu samlat in prover från västsvenska sjöar för att ta reda på vad de här svamparna egentligen gör.

Forskarna misstänker att de lever på att bryta ner sådant som singlar ner uppifrån, som pollen och insektsrester, och som är svårt att bryta ner för andra. Hittills har man trott att sådant blir kvar i sedimenten på sjöarnas botten och låses fast där. Men nu måste man kanske börja räkna med de här svamparna i cirkulationen av näringsämnen, i det som kallas den "mikrobiella loopen", och som påverkar både ekologiska processer och klimat.

Referens: Jones et al: "Discovery of novel intermediate forms redefines the
fungal tree of life", Nature 2011. DOI:10.1038/nature09984.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".