Aziz Sancar håller upp litet rör.
1 av 2
Aziz Sancar får nobelpris för upptäckt av DNA-reparationer. Foto: Niklas Zachrisson/SR
Aziz Sancar i labbmiljö
2 av 2
Aziz Sancar, professor i biokemi vid universitetet i North Carolina i USA. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges Radio

Cellernas dygnsrytm kan få betydelse vid cancerbehandling

Morgonpigg reparation av arvsmasssan
1:09 min

Aziz Sancar är en av årets Nobelpristagare efter att ha avslöjat hur våra celler reparerar skadat DNA. Och på senare år har det visat sig att den här reparationen hänger ihop med den inre dygnsrytmen.

Vår inre biologiska klocka, den så kallade dygnsrytmen, kontrollerar bland annat hormonnivåer, ämnesomsättning och vår sömn.

Kemipristagare Aziz Sancar och hans kollegor har studerat när under dygnet reparation av DNA är som mest effektiv hos möss, som är nattaktiva. Det visade sig att DNA-reparationen var bäst på kvällen.

Därför räknar Aziz Sancar med att människan, som är aktiv under dagen, har en motsatt aktivitetskurva när det gäller cellernas reparationsarbete.

– Vi förväntar oss att den största aktiviteten hos människor sker under morgonen.

Det här är mycket värdefull information för att avgöra när cancerpatienter bör få vissa typer av cellgiftsbehandling. Troligen är behandlingen mer effektiv på eftermiddagen, om det visar sig att cellernas DNA-reparation inte är lika effektiv då.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".