Elektronisk gränskontroll på London Gatwick. Foto: Elliott Killingbeck/Wikimedia commons/CC BY-SA 3.0
1 av 2
Elektronisk gränskontroll på London Gatwick. Foto: Elliott Killingbeck/Wikimedia commons/CC BY-SA 3.0
Kristina Grünenberg vid gräns på Kastrup flygplats. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges radio
2 av 2
Kristina Grünenberg vid gräns på Kastrup flygplats. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges radio

Rörligheten kan påverkas när kroppen blir ditt pass

Digital information kring kroppsliga attribut
1:55 min

Danska antropologer ska undersöka hur de nya gränsteknologierna påverkar migranter och deras vandringsvägar.

EU har som ambition att stärka sina yttre gränser för att få bättre kontroll på migrationen in till Europa och skydda den fria rörligheten inom EU, som EU-kommissionen uttrycker det.

Det kan bland annat handla om att använda så kallad biometrisk identifikation vid gränskontrollerna, det vill säga att identifiera någon utifrån fysiska egenskaper som fingeravtryck och inte bara ett pass.

Antropolog Kristina Grünenberg vid Köpenhamns universitet ska nu starta ett forskningsprojekt för att undersöka utvecklingen av de nya teknikerna.

– Genom olika teknologier som är knutna till kroppen försöker man få reda på om en person är den man utger sig för. Men det kan också vara beteende. Ett exempel är gånganalys, en maskin som undersöker hur du går, säger Kristina Grünenberg.

Tillsammans med kollegor ska hon studera hur nya biometritekniker för identifiering utvecklas och utformas i gränslandet mellan politik, teknisk utveckling och kommersiella intressen.

Genom omfattande intervjuer och att följa både teknikutvecklare och migranter i vardagen, kommer de också undersöka hur den nya teknologin påverkar migranterna och deras migrationsrutter.

Biometrisk identifiering handlar om att samla in och använda sig av digital information kring kroppsliga attribut för identifiera någon. Det kan handla om alltifrån fingeravtryck, ansiktsform, näthinna, blodkärl och DNA.

– Och sådana saker som man då kan transformera till algoritmer och lagra i stora databaser till exempel på EU-nivå och så om någon fått sina ögon skannade i Italien till exempel, så kan vi hitta dem här i Köpenhamn när man använder irisskanning, säger Kristina Grünenberg.

Sedan 2009 har till exempel alla EU-pass biometrisk data på ansikte och fingeravtryck lagrat i ett chip i passet.

Men enligt Kristina Grünenberg kan passet och andra resedokument bli ett minne blott i framtiden:

– Om de här biometriska teknologierna verkligen blir så stora som de försöker att bli då kan det hända att vi inte har användning av dokument i framtiden. För då är det kroppen som är dokumentet.

– Vilka sociala praxis leder det då an till, när det nu blir kroppen som blir ens pass och inte dokumentet längre. Vad ska man då göra om man vill forcera en gräns till exempel.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".