Ulrika Björkstén.
Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsradion Foto: Foto: Stina Gullander/ Sveriges Radio

Tidskrifternas granskning räcker inte för att upptäcka fel

Ulrika Björkstén kommenterar felaktiga resultat
2:31 min

Efter The Lancets agerande kring Paolo Macchiarinis kritiserade forskningsartiklar, kommenterar Vetenskapsradions Ulrika Björkstén nu mer vardagliga forskarmisstag, som sätter ljuset på validering av kunskap och granskningsprocessen i vetenskapliga tidskrifter.

I skuggan av KI-skandalen och diskussionen om tidskriften the Lancets bristande faktagranskning av Macchiarinis forskningsartiklar, så har en annan mer vardaglig typ av miss den här veckan uppmärksammats i Science, en annan ledande vetenskaplig tidskrift.

Det handlar om ett beräkningsfel i en artikel från förra året om ursprunget hos dagens afrikaner. Enligt den felaktiga artikeln hade jämförelser mellan européer, dagens afrikaner och en 4000 år gammal urtidsmänniska i Etiopien, den så kallade Mota-människan, visat att i princip samtliga dagens afrikaner är mer lika européerna än vad Mota-människan var.

Det här skulle i sin tur tyda på en stor återinvandring av människor från Euroasien till Afrika ganska sent i människans historia, för sådär 3000 år sedan. Men problemet var att forskarna hade stoppat in sina resultat i två olika typer av beräkningsprogram som inte riktigt använder det mänskliga referensgenomet på ett helt jämförbart sett.

Så resultatet blev fel, en ren artefakt av en felaktig beräkning. Den här gången upptäcktes missen eftersom forskare inom samma område fattade misstankar och gjorde om beräkningarna, och ett rättelse publicerades i Science.

Det behöver alltså inte vara fusk när vetenskap blir fel, det kan vara slarv som ligger bakom. Men poängen är att granskningen av andra insatta forskare alltid är en nödvändig förutsättning för att vetenskaplig kunskap ska valideras.

En forskargrupp och en forskningsartikel är långt ifrån tillräckligt. Och för att kunna hitta den svaga länken i andras forskning krävs oftast mycket stor sakkunskap.

Så vad är slutsatsen av detta? Att granskningsprocessen i de ledande vetenskapliga tidskrifterna ofta inte räcker för att upptäcka missar och bluff. Och att det gäller att lyssna på insatta forskare som misstänker felaktigheter i andras forskning, oavsett om det handlar om medvetet fusk, otur eller slarv.

Granskningsprocessen är inte en formalitet. Den utgör själva grunden för den vetenskapliga metoden.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".