någon ger en annan pengar
Foto: Wikimedia commons

Hjärnan avslöjar motivet bakom din osjälviskhet

2:26 min

Nu kan forskare se vilket av de här motiven som ligger bakom en vänlig handling – bara genom att studera mönster i hjärnan. De visar en studie i tidskriften Science.

Tänk dig att du gör något snällt mot en person. Du kanske är snäll för att du tycker synd om en person. Eller så är du schysst för att den personen tidigare varit schysst mot dig.

Nu kan forskare se vilket av de här motiven som ligger bakom en vänlig handling. Detta genom att ta en titt på hjärnan hos den som är vänlig.

Men vad ligger egentligen bakom en osjälvisk, eller altruistisk, handling? Det ville en forskargrupp försöka ta reda på – utan att behöva fråga människor själva utan genom att enbart titta in i deras hjärnor.

36 personer ingick i ett experiment där försökspersonerna manipulerades till att antingen känna empati – medlidande – eller att känna tacksamhetsskuld. Empati kände de när de såg personen bredvid sig få många uppenbart smärtsamma elstötar. Tacksamhetsskuld kände de när en person bredvid dem vid ett tillfälle grep in och såg till att försökspersonen slapp att få elstötar.

På slutet fick deltagarna fördela en summa pengar som de ville. Mest pengar gav de inte oväntat till dem som det antingen varit synd om eller som man kände tacksamhetsskuld till. Handlingen – att ge bort pengar – var densamma. Men motiven skilde sig alltså åt.

Vilket motivet försökspersonerna haft syntes tydligt i bilderna av deras hjärnor under experimentet, enligt forskarna. Att göra något snällt utifrån empati skapade ett visst mönster i hjärnan medan att göra något snällt med utgångspunkt i tacksamhetsskuld skapade ett annat.

Närmare bestämt skilde sig kommunikationsmönstren åt mellan tre viktiga delar i hjärnan som styr sådant som känslor, värderingar och beslut.

Resultatet är intressant, tycker Mats Fredrikson, professor och hjärnforskare vid Uppsala universitet. Att få reda på folks verkliga motiv är annars en ruggigt svår nöt att knäcka, säger han.

– Motiv är ju svåra för ibland vet man ju inte själv varför man gör en grej. Och sedan när man ska berätta för någon annan varför man har gjort det så kan man ju försköna verkligheten och hitta på att man hade ett annat motiv än man verkligen hade, säger Mats Fredrikson.

– Så att om man skulle kunna mäta det i hjärnan, då skulle man kunna veta om folk gjorde saker av elakhet eller vänlighet, fortsätter Mats Fredrikson.

Så de kanske har kommit en liten, liten bit på vägen här då?

– Ja, det tycker jag.

Grit Hein är psykolog och hjärnforskare i Bern, Schweiz, och huvudförfattare till studien. Hon betonar också svårigheten med att identifiera människors verkliga motiv.

– Om jag gör något vänligt mot någon annan vill jag ju förstås att människor ska tro att jag gjorde det för att jag bryr mig om den personen, för att jag är en bra människa. Men detta kanske inte är mitt sanna motiv. Jag kanske bara är vänlig för att jag tror att det förväntas av mig att jag ska återgälda en tjänst, säger Grit Hein.

Referens: Hein, G. et al. The brain’s functional network architecture reveals human motives. Science, 4 mars 2016. Doi: 10.1126/science.aac7992

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista