En bild när turister närmar sig Denisovagrottan i Sibirien.
I Denisovagrottan i Sibirien hittades 2008 ett benfragment från det som idag kallas för Denisovamänniskan. Foto: Nikolay Chuvaev/Wikimedia CC BY-SA 3.0

Denisovamänniskans gener ger ledtrådar om vår arvsmassa

Den svenske evolutionsgenetikern Svante Pääbo och hans kollegor har gjort en kartläggning av generna från 35 människor i Papua Nya Guinea. 

I studien kunde forskarna särskilja arvsmassan som dessa människor fått från neandertalare från arvsmassan de fått från de så kallade denisovamänniskorna.

Genom den här nya upptäckten kan man bland annat se att de platser i arvsmassan som saknar dna från denisovamänniskan hos personerna från Papua Nya Guinea, är samma platser i arvsmassan där neandertalar-dna saknas hos dagens européer.

Denisovamänniskan är en sorts systergrupp till neandertalare. Namnet kommer av att man upptäckte den i Denisovagrottan i Sibirien. De grupper av gener som kommer från dessa människor verkar främst att ha att göra med metabolism och immunsystem.

Det här tyder på att det är viktiga regioner i arvsmassan där den moderna människans gener har en klar fördel, och ett sådant ställe är en plats med gener som är viktig för vår talförmåga.


Referens: Benjamin Vernot et al. Excavating Neandertal and Denisovan DNA from the genomes of Melanesian individuals. DOI: 10.1126/science.aad9416.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".