Turister besöker Fågelberget 1975. Det äldsta fotot forskarna använde sig av var från 1918.
1 av 3
Turister som oanat ägnar sig åt forskning vid Fågelberget 1975. Det äldsta fotot forskarna använde sig av var från 1918. Foto: Lars-Erik Norbäck
En bild av Fågelberget 1981.
2 av 3
En bild av Fågelberget 1981. Foto: Paul Rosenius (Vänersborgs museums samling)
Sillgrisslor vill alla ha den bästa klipphyllan för sina ägg. Bilden togs 1950.
3 av 3
Alla sillgrisslor vill ha den bästa klipphyllan för sina ägg. Bilden togs 1950. Foto: Gösta Håkansson (Gotlands museums samling)

Gotländska turistbilder blev fågelforskning

Exakt samma motiv fotat tusentals gånger
1:06 min

Forskare tog till en ovanlig metod för att undersöka hur sillgrisslorna på Stora Karlsö utanför Gotland påverkats av människor.

Problemet med forskning kring människans påverkan på olika ekosystem är att information inte sträcker sig lika långt tillbaka som vi människor har påverkat miljön.

Jonas Hentati-Sundberg och Olof Olsson vid Stockholms universitet kom på en smart lösning för att kunna följa sillgrisslorna på Fågelberget över nästan hundra år. 

I brist på andra siffror kunde de räkna fåglar genom att titta igenom tusentals turistbilder.

− I princip alla som kommer till Fågelberget tar upp kameran och tar en bild. Så någonstans visste vi att det måste finnas enorma mängder bilder, säger Jonas Hentati-Sundberg, ekolog vid Stockholms universitet.

De delade upp Fågelberget i 64 olika zoner för att kunna använda foton ur alla olika vinklar av berget.

På Fågelbergets klippor häckar sillgrisslorna och när de väl har en häckningsplats återvänder de alltid år efter år. Klipphyllorna fylls snabbt av fåglar som alla vill ha en bra plats för sina ägg. De bästa hyllorna fylls först och gör att andra sillgrisslor tar näst bästa plats och så vidare.

Det här gör det enkelt att på bild se om klipporna fylls eller töms. Det gör det enkelt att se om mängden fåglar ökar eller minskar över åren.

De kunde se en minskning av antalet sillgrisslor under 1960- och 1970-talet, men visar också att de gotländska sillgrisslorna i dag mår bra då de bara blir fler och fler.

Referens: Hentati-Sundberg and Olsson: "Amateur photographs reveal population history of a colonial seabird" DOI: 10.1016/j.cub.2016.02.007

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".