Fruktdrinkar på en strand
1 av 2
En enda drink kan ställa till det om du inte är vaksam. Foto: Ivan Bandura/Wikimedia. "Ice cold drinks by the sea." CC BY 2.0.
Susanne Wiklund, forskare vid Karolinska Institutet i Solna.
2 av 2
Susanne Wiklund forskar om antibiotikaresistenta bakterier. Foto: Lisen Forsberg/Sveriges Radio.

Så får du resistenta tarmbakterier på resan – utan att veta om det

En tredjedel av alla svenskar som reser till Thailand, Indien och Egypten kommer hem med tarmbakterier som är motståndskraftiga mot flera sorters antibiotika. Men få har koll på hur man skyddar sig på resan.

– Vi brukar kalla det den tysta epidemin. Vi för bakterier väldigt snabbt över gränserna med flyg idag, säger hygiensjuksköterskan och forskaren Susanne Wiklund som har intervjuat 95 svenskar om resvanor och synen på risken att infekteras med antibiotikaresistenta bakterier.

De 95 studiedeltagarna intervjuades före och efter semesterresor till länder som Thailand, Indien och Egypten, där många antibiotikaresistenta bakteriestammar finns i omlopp.

Slutsatsen är att okunnigheten om hur man skyddar sig mot dessa typer av bakterier på resan är stor. De flesta förstår att det är bra att dricka vatten på flaska där kranvattnet inte är bra. Men då måste man vara konsekvent, säger Susanne Wiklund som forskar vid Karolinska institutet i Solna.

– Man kan inte enbart dricka flaskvatten och sedan borsta tänderna i vanligt vatten och diska disken i smutsigt flodvatten.

"Tyst epidemi" kallas de resistenta bakterierna eftersom de flesta inte märker att de bär på dem. Det gör att dessa personer, om de inte är noga med sin handhygien, kan sprida vidare bakterierna till familj och omgivning.

I värsta fall kan bärare av resistenta bakterier ovetande sprida vidare dessa ända in på sjukhus och till äldreboenden, där de kan bli rent av livsfarliga.

Den typ av resistenta bakterier som Susanne Wiklund har studerat är tarmbakterier som går under förkortningen ESBL.

Man kan alltså bära på dessa bakterier och inte bli sjuk. Blir man däremot sjuk uppstår problemet att de vanliga medicinerna inte hjälper, eftersom bakterierna är motståndskraftiga.

Då kan vanliga åkommor som en urinvägsinfektion eller en semesterparadis-diarré ställa till med mycket problem, säger Susanne Wiklund.

– Risken är att det blir ett tidsspann innan du får svar på odlingar, om du har de här bakterierna men inte visste om det innan. Då kan det fördröja behandlingen.

– Risken är också att man kan få läggas in på sjukhus och få antibiotika direkt i blodet för att behandla så här pass banala infektioner, om man får säga så, säger Susanne Wiklund.

Vad är då viktigast att tänka på för att undvika att komma hem som bärare av de här resistenta tarmbakterierna?

– Handhygien är a och o, säger Susanne Wiklund. 

Använder du en offentlig toalett där det saknas bra kranvatten kan du tvätta händerna efteråt med sprit, eller med en spritservett. Tänk på att sprita händerna efter att du tagit i handtaget och stängt dörren till toaletten eftersom det kan finns mycket bakterier på handtag, tipsar Susanne Wiklund.

– Och drick enbart vatten som är buteljerat, inte vatten som är upptappat i någon automat. Äter du råa grönsaker och rå frukt, skölj dem i flaskvatten eller skala dem. Ät gärna riktigt upphettad mat också, det är bra.

Och blir du risig i magen i ett land där det finns mycket antibiotikaresistens, undvik om möjligt att ta en antibiotikakur på plats, säger Susanne Wiklund.

Risken är att du får en antibiotikakur på oklara grunder, kanske i fel mängd och av fel sort, varnar hon. En finländsk studie har visat att risken att dra på sig resistenta bakterier kan vara så hög som 80 procent i vissa länder om man där tar en antibiotikakur vid turistdiarré.

– Vi har ju en stor uppsättning normala bakterier som håller ordning på tarmen och som håller oss friska. Men slår man ut dem med en antibiotikakur växer de resistenta bakterierna till. Att låta sig behandlas med antibiotika i sådana här högriskregioner innebär en stor risk. Så får du turistdiarré, undvik antibiotika, säger hon.

Referens:
Wiklund, Susanne. Carriage of ESBL (extended spectrum beta-lactamases) - producing bacteria - knowledge, emotional impact and risk assessment. Avhandling vid Karolinska Institutet, Solna.
Läs avhandlingen här.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".