Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Spindelnät i ett naturreservat i Belgien. Foto: Luc Viatour / www.Lucnix.be (CC BY-SA 3.0)
Spindelnät i ett naturreservat i Belgien. Foto: Foto: Luc Viatour / www.Lucnix.be (CC BY-SA 3.0)

Spindelnätens dna skvallrar om vem som bor i skogen

Den som fastnar i trådarna lämnar spår
1:35 min

Om dna från spindeltrådar analyseras skulle spindelnät kunna avslöja mycket om hur naturen i ett område mår.

I en uppmärksammad artikel i tidskriften Plos One har biologen Charles Xu beskrivit möjligheterna att analysera dna från spindelnät.

– Det huvudsakliga syftet med vår studie var att se om det överhuvudtaget går att få fram dna från spindlar och deras byten från spindelnät, berättar han.

Slutsatsen är att det går, och finns flera poäng med att använda dna från spindelnät. En liten spindel i en stor skog kan till exempel vara svår att hitta, och då är spindelnäten förmodligen lättare att få syn på.

Det betyder att om forskare kan analysera dna-spår på näten, borde det också bli lättare att få svar på flera frågor. Vilka spindelarter finns i den här skogen? Är någon sällsynt och behöver skyddas? Vad äter de för mat? Finns det någon som ställer till problem för andra arter efter att ha spritt sig till ett område på senare tid?

– Det finns många praktiska användningsområden. Det kan till exempel gälla naturvårdsinsatser som att leta efter hotade arter, eller att leta efter främmande arter och skadedjur, säger Charles Xu.

Allt eftersom analysmetoderna för dna har utvecklats har det på senare år kommit flera liknande sätt att indirekt få en uppfattning om artrikedomen i naturen. Detta genom att titta på spår av dna som allt levande lämnar efter sig.

Till exempel har blodiglar samlats in i tropiska områden. Dna i blodet de har sugit i sig har då kunnat avslöja vilka däggdjur som finns i en skog, trots att djuren annars är så skygga att man nästan aldrig ser dem.

Men spindelstudien är bara gjord i laboratoriemiljö på en djurpark. Här behöver man ta reda på om det går att få fram dna under utomhusförhållanden, där det lättare bryts ner.

– Förhållandena i en skog eller regnskog eller öken är väldigt annorlunda jämfört med hur det ser ut i en trälåda på ett zoo, säger Charles Xu.

Referens: Charles C. Y. Xu et al. Spider web DNA: A new spin on Noninvasive genetics of predator and prey. PLOS one 25 november 2015. DOI: 10.1371/journal.pone.0142503

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".