Igelkott går på en gata
1 av 2
En igelkott i Avesta på tur genom stan. Foto: Calle Eklund
Här trivs igelkotten! Pavel Bína är biolog vid Artdatabanken.
2 av 2
Här trivs igelkotten! Pavel Bína är biolog vid Artdatabanken. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges Radio

Igelkotten lever livet i stan

3:11 min

Igelkottar är experter på att anpassa sig till våra stadsmiljöer, visar en ny studie från Tyskland. Svensk forskning pekar också på att igelkotten förflyttar sig in mot städerna.

Artdatabanken har i samarbete med Naturskyddsföreningen drivit kampanjen "Har du sett en igelkott?" – som en slags medborgarforskning där vem som helst i Sverige kan rapportera in om de sett en igelkott.

– Igelkotten finns mest koncentrerat i stora städer och mycket längre norrut än vad vi tidigare trodde. Vi har fått rapporter ända uppe från Gällivare, säger Pavel Bína, biolog och koordinator vid Artdatabanken.

2014 kom närmare 18 000 rapporter in som visade att igelkotten inte längre är en hotad art i Sverige. Rapporterna visar även att igelkottarna rör sig från landsbygden in mot städerna.

– Det är ju på grund av predation och att det finns mat.

I stan finns skydd från rovdjur och mer käk i form av småkryp och matavfall från människan helt enkelt.

Nu har forskare i Hamburg i Tyskland upptäckt att igelkottarna också anpassar sig riktigt bra till stadens utbud. 

Genom att sätta på små sändare på igelkottar som levde i stan, som mätte både temperatur och geografisk plats såg de att stadsigelkottarna rörde över mindre områden, fem hektar i jämförelse med 50 hektar som igelkottar brukar röra sig på i det vilda. De kunde också variera sina sovtider mer i jämförelse med igelkottar på landsbygden.

Det enda igelkottarna inte är flexibla med är sin vinterdvala, som de behöver för att spara energi under den matskrala vintern.

Enligt forskarna behöver naturvårdare och alla som vill hjälpa igelkottarna se till att de har goda förutsättningnar för vinterdvalan.

– Det handlar om mer sammanhängande gröna områden. Parker är bra, men samtidigt bra med buskage. Man kan också tänka på att de här golfmattorna som man klipper till i trädgården inte är så bra för andra arter som insekter som är föda till igelkottarna, säger Pavel Bína vid Artdatabanken.

Så då kan man med gott samvete slippa klippa gräset framöver?

– Det kan man absolut, eller i alla fall mindre frekvent.

Vad tycker du är det bästa med igelkottar?

– De är så söta! Men mer seriöst tycker jag att det är väldigt roligt att se att vi har en art som anpassat sig till människan och trivs i människans närhet, och kan utnyttja de resurser som människor bjuder på via sin närvaro.

Har vi någon nytta av igelkottarna?

– De äter mycket småkryp och de äter mycket sorkar - så på det sättet kan man se det som hjälp.

Referens: Forskarna vid universitetet i Hamburg presenterar sin ännu opublicerade studie om igelkottarnas aktivitet under ett seminarium i England: "The 2016 Annual meeting of the Society for Experimental Biology in Brighton".

Karta över igelkottens utbredning i Europa 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista