Nästan genomskinlig ballong sänds iväg
1 av 3
Vid 05.30-tiden släpptes den supertunna heliumfyllda ballongen upp från Esrange. Foto: Mark Pearce
I en gondol under ballongen finns teleskopet
2 av 3
Lyckad start för ballongen med teleskopet som ska är specialkonstruerat för att studera polariserad röntgenstrålning från en så kallad pulsar. Foto: Mark Pearce
Bildkollage av nebulosan och teleskopet som ska utforska röntgenstrålning från en pulsar
3 av 3
Krabbnebulosan fångad av Hubble-teleskopet (bild till vänster). Den högra av de två stjärnorna i bildens mitt är den pulsar som det svenska teleskopet PoGO+ (bild till höger) nu ska studera närmare. Foto: ESA/NASA och Mark Pearce

Ballongburet teleskop steg till väders

1:23 min

Tidigt på tisdag morgon släpptes en ballong dubbelt så stor som Globen från rymdstationen Esrange utanför Kiruna. Ballongen bär på ett teleskop som ska studera en mycket märklig himlakropp 6 500 ljusår bort.

– Det var ganska nervöst men det gick jättebra, säger projektledare Mark Pearce, professor i fysik vid KTH.

– Vi vill förstå hur universum fungerar och hur de här superhäftiga objekten fungerar på himlen. De fysikaliska processer som sker kan vi inte skapa på jorden.

Teleskopet heter PoGO+ och väger två ton. Det är specialkonstruerat för att studera polariserad röntgenstrålning från en så kallad pulsar, som den i Krabbnebulosan i stjärnbilden Oxen.

Krabban-pulsaren är en mycket märklig himlakropp. Den är bara 15 kilometer i diameter men har ändå samma massa som vår egen sol.

Den roterar runt sin egen axel i en enorm hastighet – 30 gånger per sekund – och då blixtrar energirik strålning ut i alla riktningar, strålning som forskarnas luftburna teleskop här på jorden ska fånga upp och analysera.

– Den flyger på en höjd av ungefär 40 kilometer. Det är det som vi är ute efter eftersom vi vill komma så nära rymden som möjligt. Vi vill inte att atmosfären blockerar den här röntgenstrålningen som vi försöker mäta, säger Mark Pearce.

Med hjälp av den heliumfyllda jätteballongen ska teleskopet under 4-5 dagar färdas längs stratosfäriska vindar från Kiruna till norra Kanada.

Under den tiden hoppas forskarna ha samlat in tillräckligt med data för att bättre förstå sådana här besynnerliga himlakroppar.

2013 gjorde forskarna en liknande flygning, en testfärd, men nu var det alltså skarpt läge. Och om vindarna skulle ha varit för höga eller oförutsägbara skulle ballongen kunnat gå sönder. Det är väldigt tunt material, ungefär lika tunt som gladpack som man är bekant med i köket.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista