En håkäring.
1 av 4
En håkäring. Foto: Julius Nielsen.
En håkäring.
2 av 4
En håkäring. Foto: Julius Nielsen.
En håkäring.
3 av 4
En håkäring. Foto: Julius Nielsen.
En håkäring.
4 av 4
En håkäring. Foto: Julius Nielsen.

Rekordhaj kan bli 400 år gammal

Fiskexpert: "Det här är dubbla den ålder jag hade förväntat mig"
2:55 min

Håkäringen, en hajart som emellanåt besöker den svenska västkusten, kan bli så gammal som 400 år – eller kanske till och med 500 år. Det visar en ny studie. Den innebär att håkäringen klår sina ålderskonkurrenter i världen med haj-längder.

Stämmer de nya uppskattningarna betyder det att en håkäring som föddes vid tiden för slaget vid Lützen mycket väl fortfarande kan simma omkring i våra vatten.

Det går att utläsa av en studie som publiceras i tidskriften Science. Mikael Svensson vid Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet har läst den nya studien och är imponerad av resultaten.

– Det är jättehäftigt, det är det minsta man kan säga. Det här är dubbla den ålder jag hade förväntat mig.

Att havslevande djur kan bli mycket gamla är känt. Islandsmusslan kan bli 500 år, det har forskare kunnat se när de har granskat dess "årsringar" nära.

Två andra exempel är den atlantiska soldatfisken som uppskattas kunna bli 150 år och grönlandsvalen som kan bli drygt 200 år.

På land kan jättesköldpaddor troligen bli en bit över 200.

Men vad gäller ryggradsdjuren i världen klås nu samtliga av håkäringen. Denna haj, även kallad grönlandshaj, kan bli fem meter lång. Den växer uppskattningsvis en centimeter per år och lever och jagar på flera hundra meters djup i framför allt Nordatlanten.

Den uppskattas nu alltså kunna bli runt 400 år gammal. Forskarna poängterar dock att siffran är osäker. Felmarginalen är 120 år uppåt eller nedåt.

Det forskarna har gjort är att ta hajar som har fångats av misstag och analyserat linsen i deras ögon. Inuti linsen har det nämligen ansamlats spår av radioaktivitet från kärnvapenprovsprängningarna på 1960-talet.

Forskarna har tittat på mängden radioaktivt kol, jämfört med hajens längd och räknat bakåt.

En håkäringshona blir könsmogen vid ungefär 150 år, enligt dessa beräkningar. Därför, säger fiskexperten Mikael Svensson, är de här rödlistade djuren extra känsliga. Dödar man en haj är ju risken stor att det är en hona som inte har hunnit få ungar. Bestånden återhämtar sig extremt långsamt på grund av den sena könsmognaden.

Mikael Svensson jämför med de gamla jätteekarna på Djurgården i Stockholm.

– Det är ju ingen som tror att man får en jätteek på en kvart, eller på tio år. Fiskarna här har ju i princip samma ålder som ekarna på Djurgården och det är häftigt, säger Mikael Svensson och tillägger:

– Ett fyrahundra år gammalt djur ska man väl inte så ihjäl hur som helst.

Varför blir just fiskar ofta så gamla?

– Jag tror att det har att gör med att de är växelvarma. Och att de lever ett lugnt liv i kyla. Ämnesomsättningen ofta går i låg takt, särskilt för djuphavsfiskar. Livet går långsamt för dem – förmodligen är det en viktig anledning.

Läs mer om studien här.

Referens:
Nielsen, Julius et al. Eye lens radiocarbon reveals centuries of longevity in the Greenland shark (Somniosus microcephalus). Science 13 augusti 2016.




Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".