En kvinna och två barn sover i en säng.
Snark. Nu måste många av oss justera dygnsrytmen. Foto: Lisen Forsberg/Sveriges Radio.

Ny dygnsrytm efter ledighet kan ge ökad känslighet för virus

1:25 min

När skolor och jobb drar igång för många av oss kan vi få en störd inre dygnsrytm på grund av nya och tidigare vanor. Nu pekar en studie på att den här typen av omställning kan göra kroppens celler mer känsliga för virus, i alla fall tillfälligt. Det tar cirka en vecka för den inre klockan att anpassa sig till en ny dygnsrytm, enligt en expert.

Vår biologiska klocka består av ett antal gener som styr kroppens inre cellulära dygnsrytm. Det här systemet får kroppen att känna sig trött för natten, det styr vår kroppstemperatur och tidpunkter under dygnet då olika hormoner för till exempel tillväxt och stress ska utsöndras.

Nu har brittiska forskare kommit fram till att vår känslighet för virusinfektion, alltså cellernas mottaglighet för virusspridning, även den påverkas av vår inre dygnsrytm.

Forskarna studerade, först hos möss och sedan i mänskliga cellodlingar, en av de gener som styr den biologiska klockans rytm.

De upptäckte då att herpes- och influensavirus lättare sprider sig när denna gen är mindre aktiv. Hos oss människor inträffar detta mot kvällen.

När forskarna helt slog ut "klockgenens" funktion hade cellerna hela tiden samma höga känslighet för virusen.

Det här skulle kunna betyda att när den biologiska klockan ruckas av yttre faktorer som att man till exempel är uppe delar av natten och jobbar, eller ställer om sig för att gå upp ovanligt tidigt på morgonen efter sommarlovet – ja då ruckas genens aktivitet och den blir mindre aktiv. Därmed uppstår också en högre känslighet för infektion, enligt forskarna.

De tror att dessa nya fynd för med sig en framtida möjlighet att rikta in läkemedel mot den biologiska klockans maskineri, i kampen mot farliga virus.

Enligt Jerker Hetta som är professor emeritus och som har forskat om sömn vid Karolinska institutet, tar det upp emot en vecka för den inre klockan att ställa sig tillrätta igen. Han säger att de nya forskningsrönen också skulle kunna vara en möjlig delförklaring till att så många ofta blir sjuka vid skolstart. Förutom det uppenbara faktum, förstås, att många människor trängs på små ytor när jobb, skola och förskola drar igång för fullt efter sommaren.

Den studerade "klockgenen" är också säsongsbunden och mindre aktiv under just vinterhalvåret. Enligt forskarna bakom studien kan också detta vara en av flera förklaringar till varför influensavirus sprids mer under vintern.

Tidigare studier tyder också på att vaccinering kan få större eller mindre effekt beroende på vilken tid på dygnet som vaccineringen görs.

Referens:
Edgar R. S et. al. "Cell autonomous regulation of herpes and influenza virus infection by the circadian clock". DOI: 10.1073/pnas.1601895113.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista