Östlig chipmunk på stam.
Östlig chipmunk med sina mörka och ljusa ränder Foto: Gilles Gonthier/Flickr/CC BY 2.0

Så får jordekorren sina vita ränder

En ny gen som styr vit päls har upptäckts
1:40 min

Nu har forskare hittat ytterligare en gen som kan bidra till vår förståelse av hur djuren utvecklat olika färg på pälsen.

En internationell forskargrupp har upptäckt hur vissa gnagare får sina karaktäristiska ränder på ryggen.

Förutom att det i sig kan vara intressant att veta kan det också hjälpa forskarna att svara på mer generella frågor om uppkomsten av färg och mönster hos däggdjur.

Den östliga chipmunken är en jordekorre i Nordamerika med rödbrun päls. På ryggen har den också flera mörka ränder med riktigt ljusa partier emellan.

Forskarna har upptäckt att de ljusa partierna har att göra med en gen som heter Alx3. Där genen är aktiv blir inte de celler som producerar pigment i håren färdigutvecklade. Det innebär att pälsen blir vit där. Ränderna kan ha betydelse för chipmunkens förmåga att undkomma rovdjur. 

Däggdjur har bara en sorts celler som producerar färgpigment. Men den stora färgvariationen som finns, exempelvis zebrans ränder eller leopardens fläckar, kan uppkomma på flera olika sätt.

Den nya upptäckten, Alx-genen, visar hur komplicerad naturen kan vara.

– Bilden är mer komplicerad än vi trodde från början, säger Ricardo Mallarino som är en av forskarna bakom studien.

Studien berättar också någonting om hur många sådana här mekanismer bakom färgvariation som det kan finnas. För genom evolutionen, men helt oberoende av varandra, har samma sorts mekanism och ryggränder utvecklats både hos östlig chipmunk och hos en afrikansk gnagare som också studerades här.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".