Mindre plöjning ger utrymme för maskarnas marktjänst

1:24 min

Plöjning av marken ökar både risken för erosion och koldioxidutsläpp. Det är därför läge att att bearbeta jorden så lite som möjligt, menar en amerikansk professor.

Den kände markspecialisten Rattan Lal menar att markbearbetningen behöver minskas för att stärka åkerjordens förmåga att hålla kvar vatten, och för att de viktiga daggmaskarna och mikroorganismerna ska kunna hålla åkermarken bördig.

När lantbrukaren plöjer syresätts jorden och därmed ökar nedbrytningen av växtdelar och organiskt material. Minskad plöjning blir då ett sätt att hålla kvar det kol som bildas i marken så att det inte kommer ut i atmosfären i form av växthusgasen koldioxid. 

– På lång sikt gör plogen mer skada än nytta, och för att skydda och återställa kolförrådet måste vi sluta att plöja och i stället bearbeta jorden så lite som möjligt, säger professor Rattan Lal vid The Ohio State University i Columbus.

I Nord- och Sydamerika med stora problem med jorderosion brukas idag stora arealer plöjningsfritt med direktsådd, som innebär att man bara skrapar lite lätt i marken vid sådd.

I Sverige har den här extrema formen av plöjningsfritt ännu inte fått något större genomslag, men lantbrukaren Martin Krokstorp på sin gård utanför Helsingborg skrotade plogen förra året.

Han arbetar i stället med direktsådd och gör bara ett fem centimeter djupt spår i jorden.

– Jag rör jorden så lite som det bara går och skrapar endast lite grann på ytan. När man plöjer stör man livet i marken och förstör markens naturliga struktur. Vid plöjning bjuder man mikroorganismerna på både jordbävning, tsunami och vulkanutbrott på en gång.

Mer om plogens påverkan på marken och alternativ sådd i Vetandets värld 12.10 eller redan nu på webben

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista