Collage av två bilder, på den ena syns en stark sol lysa från en blå himmel ner på gående människor, på den andra visar en termometer temperaturen 35.6.
1 av 2
SMHI utfärdar sedan några år tillbaka klass 1-varning för mycket höga temperaturer när prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30°C tre dagar i följd. Men redan vid lägre temperaturer kan värmen orsaka dödsfall särskilt bland gamla och sjuka, säger Christofer Åström, som skrivit sin avhandling på temat. Foto: TT
Porträttbild på statistikern Christofer Åström som doktorerat kring hälsoeffekter av högre temperaturer i framtiden.
2 av 2
Statistikern Christofer Åström har doktorerat kring hälsoeffekter av högre temperaturer i framtiden.

Fördubblad dödlighet i framtida svenska värmeböljor

Många liv kan räddas med rätt åtgärder
1:47 min

Om drygt trettio år kan vi vänta oss att minst dubbelt så många dör på grund av extrema värmeböljor i Sverige jämfört med idag, visar en avhandling.

– Vi pratar ju väldigt mycket om andra miljöfaktorer som påverkar människors liv, som översvämningar, luftföroreningar och så vidare. Men när man tittar på antalet dödsfall så är värmerelaterad ohälsa den form av miljörelaterad ohälsa som kommer öka mest med klimatförändringarna, säger statistikern Christofer Åström.

Han och hans kolleger har studerat Stockholmsområdet där i genomsnitt 35 människor dör varje år på grund av hetta, i stort sett enbart gamla och sjuka. Utslaget på hela befolkningen skulle det betyda runt 160 dödsfall i riket årligen.

Och dödstalen åtminstone fördubblas i Christofer Åströms mest gynnsamma scenarier fram till 2050. Ökningen kan också komma att bli flera gånger större, beroende på hur åldersstruktur och sjuklighet i övrigt utvecklas, på hur mycket temperaturen stiger, och hur väl vi rustar oss.

Även om värmeböljorna idag tar många gånger färre liv i snitt än influensan, och hälften så många som i trafiken till exempel, så kan det alltså bli annorlunda i framtiden. Dessutom kommer de värmeorsakade dödsfallen samlade under högsommaren enstaka år, vilket innebär att det just då är fråga om drastiska ökningar.

Det finns stora möjligheter att förebygga de här dödsfallen, säger Christofer Åström. Men då krävs mer uppmärksamhet på faran, bättre varningssystem och att Sverige tar fram nationella riktlinjer, i stil med de flera sydeuropeiska länder införde efter värmeböljan 2003 då uppemot 70 000 européer dog.

Sådana riktlinjer borde, enligt Åström, styra så att alla kommuner och landsting vet hur de ska göra vid en värmebölja.

– Man kan öka bemanningen på vissa vårdenheter som man vet är särskilt utsatta. Man skulle kunna ändra i schemaläggningen för hemtjänsten till exempel, och införa fler svala duschar under de här perioderna, säger Christofer Åström och nämner också att fler dagliga kontakter är en skyddande faktor.

Referens: Åström, Christofer. Health effects of heatwaves: short and long term predictions. Umeå universitet 2017. ORCID-id: 0000-0003-4208-0718

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".