Malariaparasit i mikroskop
Malariaparasit. Foto: Foto: Ute Frevert/Wikimedia commons

Ny typ av antikroppar upptäckta

"Det är väldigt spännande"
1:41 min

Kroppens immunförsvar med antikroppar kan se helt annorlunda ut än vad forskarna trott under de senaste 50 åren. Det visar en studie i Nature.

Forskarna började med att titta på patienter som hade haft malaria, men hittade även de ovanliga antikropparna hos personer som inte har haft malaria.

– Man kan bli upphetsad över att immunsystemet kanske ser annorlunda ut. Kanske har det helt andra sätt och andra funktioner att förändra sin reaktivitet, säger Mats Wahlgren som är professor i parasitologi vid Karolinska institutet i Solna.

Han är en av de forskare som granskat studien på uppdrag av Nature. Men forskarna som har gjort upptäckten kommer från Mali, Tanzania, Kenya, USA, Storbritannien och Schweiz. 

Antikroppar skapas i blodet efter att en person haft en sjukdom. När antikroppar har bildats skyddar det mot att få den aktuella sjukdomen på nytt.

I normalfallet har människan två långa och två korta proteiner som bildar en antikropp.

Men här hittade forskarna att antikroppen plötsligen kunde vara väldigt liten och bara bestå av två korta proteiner.

Att kunna förstå hur immunsystemet fungerar är viktigt för att kunna behandla sjukdomar. Den aktuella upptäckten är grundvetenskap och hur man kan använda kunskapen är fortfarande oklart.

– Man kanske kommer åt mikrober, tumörer och andra substanser som försöker ta sig in i vår kropp på ett annat sätt och det blir kanske lättare kan påverka det. Men det vet vi egentligen inte. Det kan vi än bara fantisera om, säger Mats Wahlgren.

Att det var hos personer med malaria som forskarna först gjorde upptäckte tror Mats Wahlgren kan bero på att malariaparasiterna ofta finns lång tid i kroppen, och att immunförsvaret därför blir väldigt aktivt och påhittigt för att klara av olika varianter av malaria.

– De här barnen går omkring kanske fem år med parasiter i blodet. Det gör att immunsystemet aktiveras väldigt mycket, och det kan vara en anledning till att man funnit det här.

Men man har också hittat det här hos européer som inte har haft malaria?

– Precis och det gör det väldigt spännande!

Det innebär att andra sjukdomar också kan skapa den här typen av antikroppar. Vilka sjukdomar det är vet forskarna ännu inte.

Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Referens: Kathrin Pieper et al "Public antibodies to malaria antigens generated by two LAIR1 insertion modalities"  Nature 23 Aug 2017,  doi:10.1038/nature23670

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".