Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Ljudspår avslöjar allt fler brottslingar

Publicerat fredag 25 augusti 2017 kl 06.00
"En rättsfonetiker kan verkligen göra skillnad"
(1:51 min)
inspelat ljud, ljudvågor
Röst, pausering och dialekt är viktiga ledtrådar för en rättsfonetiker. Foto: Lena Nordlund/SR

Vi spelar allt oftare in både bilder och ljud från pågående brott. Det här gör att forskningsfältet rättsfonetik växer.

I veckan har den internationella konferensen Interspeech pågått i Stockholm.

Fonetikprofessor Anders Eriksson från Stockholms universitet, berättar vad just hans yrkeskår kan bidra med i rättsfall.

– Det kan vara att försöka ta reda på vem som pratar i ett hotsamtal, att skriva ned något som sägs om det är väldigt viktigt, eller att göra en talarprofil, alltså att ringa in varifrån någon kommer, en viss grupp eller region, säger han.

Hur mycket man kan förlita sig på ljudinspelningarna beror förstås på ljudkvaliteten och hur lång inspelningen är, men ibland kan en ljudinspelning vara väldigt utpekande.

Den är visserligen aldrig lika säker som fingeravtryck eller dna, men vissa personer har väldigt unika röster och sätt att prata.

Vi kan försöka att förställa våra röster, men det finns ofta detaljer vi glömmer och det kan en tränad rättsfonetiker höra. Andning, hummande och pauseringar är några exempel.

Under konferensen handlade det en hel del om tekniker för automatisk röstigenkänning som blir allt känsligare. Men det finns vissa saker som bara en tränad rättsfonetiker med rätt kunskaper kan klara av.

– En rättsfonetiker kan verkligen göra skillnad i fall där man har väldigt ovanliga kombinationer av regionala drag eller andra lingvistiska särdrag, berättar Vincent Hughes som forskar om rättsfonetik vid University of York i Storbritannien.

Han minns särskilt ett fall där en tränad fonetiker kunde peka ut en person som varit inblandad i två brott med flera års mellanrum. Två inspelningar fanns från brotten. Vid det ena lät det som om personen kom från Sunderland, det andra hade en omisskännlig Newcastledialekt.

Då kunde det ju inte vara samma person, trodde man först. Men rättsfonetikern kunde peka ut spår av båda dialekterna, och en av de misstänkta hade bott på båda platserna.

Mer från Interspeech-konferensen kan du höra i Vetenskapsradions veckomagasin klockan 14.03 i radio eller på webben.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".