En ruska med blåstång i Östersjön.
En ruska med blåstång. Foto: Wbartoszy

Nu ska vi få bättre koll på arters anpassningsförmåga

Blåstång och öring blir först ut
1:38 min

Nu ska genetiken börja användas mer för att visa hur sårbar naturen är för miljöförändringar. Ett nytt projekt ska utveckla metoder för en genetisk miljöövervakning.

Det handlar om ett projekt som har startats av Havs- och vattenmyndigheten.

Projektet går ut på att se hur det går att övervaka hur mycket genetisk variation det finns inom olika arter. Det vill säga hur mycket variation det finns i dna:t mellan olika individer av samma art.

– Det blir ett viktigt underlag för att kunna skydda hotade miljöer, och kanske också att hindra negativ miljöpåverkan, säger Elisabeth Sahlsten som jobbar med projektet på Havs- och vattenmyndigheten.

När den genetiska variationen är stor inom en art eller i enskilda bestånd av till exempel fisk, ökar också möjligheten för dem att anpassa sig genom evolution till förändringar i miljön. Det kan exempelvis vara klimatförändringar eller nya utsläpp av miljögifter.

I FN:s konvention om biologisk mångfald och EU:s art- och habitatdirektiv står att det är viktigt att hålla koll på den genetiska variationen. Och med de framsteg som har gjorts inom genetikforskningen är metoderna nu mogna för att börja användas praktiskt av myndigheter som inventerar och övervakar olika arters vanlighet och utbredning, menar Elisabeth Sahlsten.

– Det känns som att det är dags att gå vidare från forskning till att formulera miljöövervakningsprogram.

Därför ska forskare från Göteborgs och Stockholms universitet undersöka öring i fjällsjöar samt blåstång och smaltång längs den svenska kusten. De tar vävnadsprover och studerar dna från tången och fiskarna. Projektet pågår i tre år.

Målet är att ta fram ett förslag på hur en genetisk miljöövervakning skulle kunna gå till i praktiken. Då skulle man till exempel kunna få reda på vilka fiskbestånd som är extra viktiga att satsa resurser på att bevara. 

– Så att man inte bara tittar på att här finns det många individer, utan att man också undersöker om det finns ett annat bestånd här som vi verkligen behöver skydda för att det innehåller viktig genetisk variation, berättar Kerstin Johannesson som är professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet och en av forskarna som jobbar med projektet.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".