Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Vetenskaplig nyfikenhet bästa boten mot fake news och klimatförnekelse

Publicerat fredag 15 september 2017 kl 14.44
Ulrika Björkstén om ovilja att ta till sig kunskap
(3:59 min)
Ulrika Björkstén.
Ulrika Björkstén är chef för Vetenskapsradion. Foto: Stina Gullander/ Sveriges Radio

Ulrika Björkstén om kunskapsresistens – som är något helt annat än okunskap. Det handlar snarare om ovilja att ta till sig information som strider mot världsbilden i vår egen grupp.

Krönika: Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

I förra veckan var jag på ett seminarium om kunskapsresistens – tre dagar med den ambitiösa titeln "Knowledge resistance and how to cure it" – kunskapsresistens och hur den botas. Psykologer, pedagoger, hjärnforskare, statsvetare, historiker och filosofer från olika håll i världen samlades i Stockholm.

Bakgrunden till seminariet var bland annat det stora problemet med falska nyheter som spreds under den amerikanska presidentvalskampanjen förra året, och så det efterföljande uppsvinget för så kallade klimatförnekare – människor som med berått mod förkastar den samlade bild som klimatforskningen ger oss och som visar att vi står inför en potentiell katastrof om vi inte snabbt agerar för att minska utsläppen av växthusgaser.

Kunskapsresistens är något helt annat än okunskap. Okunskap om olika frågor finns hos oss alla – helt enkelt för att det är så mycket vi inte vet, för att vi inte hunnit lära oss eller för att vi inte haft tillgång till kunskapen.

Kunskapsresistens däremot handlar om att vägra ta till sig kunskap som finns tillgänglig – och det är ett fenomen som är mycket svårare att komma åt, visar det sig. För kunskapsresistens handlar om ideologi och grupptillhörighet.

Vi människor är så funtade, säger psykologerna, att vi ogärna tar till oss ny information som strider mot världsbilden i vår egen grupp. Och det hjälper inte alltid att vara mer välutbildad. Den som till exempel är bättre på matematik använder i sådana fall sina färdigheter till att med alla medel försöka motbevisa den nya kunskapen, och kan därför ha ännu svårare att ta till sig den nya informationen än den med sämre matematisk förmåga. Det här visar kontrollerade psykologiska experiment.

Andra experiment visar att vi ser helt olika på ett uttalande om vi tror att vi själva eller någon i vår grupp gjort det, än om det tillskrivs en främling. Och upprepar vi själva ett argument många gånger har vi mycket svårare att byta ståndpunkt än om vi legat lite lågt med vad vi tycker.

Själv tänker jag att det här säger en del om effekten av de sociala mediernas ekokamrar. Inte konstigt om de leder till att uppfattningar befästs snarare än till ökad öppenhet och dialog, som många hoppades i internets barndom.

Självklart misslyckades seminariet med sin föresats, några lösningar på fenomenet kunskapsresistens presenterades egentligen inte. Men missförstå mig inte, seminariet var också en framgång. Tvärvetenskap när den är som bäst belyser ett problem från flera olika infallsvinklar, och får oss att börja fundera över lösningar.

Vetenskaplig nyfikenhet har i vissa studier visat sig vara den tydligaste indikatorn på förmågan att ta till sig ny kunskap. Insikt i hur vetenskap bedrivs är en annan viktig pusselbit. Vetenskapens dokumenterat goda förmåga att tillföra ny kunskap till mänskligheten beror nämligen på att det är en metod som ställer höga krav på utövaren att granska sina egna förutfattade meningar, och att inte tro på sin intuition utan i stället utsätta den för prövning.

Och de vetenskapliga institutionerna har byggts upp för att kollegor ska kunna granska varandras utsagor på ett systematiskt sätt. Även om enskilda studier kan vara felaktiga eller missvisande så premierar vetenskapens belöningssystem den som kan slå hål på gamla myter, och det leder till att den samlade vetenskapen successivt ger oss en allt mer tydlig och nyansrik bild av världen.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".