Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Michael Rosbash i telefonen
1 av 3
Troligen gick telefonen varm under dagen Nobelpristagaren Michael Rosbash. När Vetenskapsradion nådde honom var han lite omtumlad men lycklig. Foto: Bill Sikes/TT
Bild på presskonferens
2 av 3
Nobelpriset i medicin till amerikanska forskarna Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash and Michael W. Young. Foto: Simon Magnusson/SR
Årets prismottagare för Nobelpriset i fysiologi
3 av 3
Årets prismottagare för Nobelpriset i fysiologi Foto: Simon Magnusson / SR

De upptäckte hur vår dygnsrytm styrs

Medicinpristagaren Michael Rosbash: Jag tappade andan när telefonen ringde
1:28 min

Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi delas av de amerikanska forskarna Jeffrey Hall, Michael Rosbash och Michael Young. De tre amerikanerna får priset för att de förstått mekanismerna bakom vår inre klocka, det vill säga vad som styr vår dygnsrytm.

En av pristagarna, Michael Rosbash, fick själv vända på dygnet en aning idag. När Vetenskapsradion ringde strax efter tillkännagivandet av årets Nobelpris i medicin/fysiologi hade han inte helt återhämtat sig efter beskedet som kom vid femtiden på morgonen.

– Jag tappade andan både bildligt och bokstavligt, min fru fick be mig ta ett djupt andetag. Nu sitter jag här, fortfarande i pyjamas, och dricker kaffe för att förbereda mig inför floden av samtal som lär komma nu. Sedan kommer nog mitt liv bli ganska fullt av avbrott, säger Michael Rosbash som varit verksam vid Brandeis University i Boston.

Lika överväldigad efter tillkännagivande var hans tidigare kollega Jeffrey Hall.

– Det är jättekul att få Nobelpriset, men jag har alltid forskat utan att tänka på vart det skulle leda, säger han till Vetenskapsradion.

De tre forskarna som nu får förbereda sig för livet som Nobelpristagare, har alltså förstått och kan förklara principerna bakom vår dygnsrytm.

Vår inre klocka har som uppgift att samordna tiden i alla kroppens delar. Den talar om för våra celler vilken tid på dygnet det är, och om det är dags för kroppen att vila eller röra på sig. Förutom sömn och vakenhet, styr den funktioner som kroppstemperatur och reglerar hormonnivåer.

– Man måste ha en klocka som talar om för exempelvis metabolismen att vara aktiv eller att vila, eller om det är dags att äta, förklarar Gunter Schneider, professor i molekylär strukturbiologi och vice ordförande i Nobelförsamlingen.

Nobelpristagarnas forskning har besvarat frågan hur det här biokemiskt genetiska systemet är anpassat efter en 24-timmars cykel hos växter, djur och människor. Hur lyckas vår inre klocka matcha dygnets ljusa och mörka timmar?

– Urverket måste synkas med det astronomiska urverket, alltså veta när det är dag eller natt. Dessutom måste alla kroppens celler, som har en sådan intern klocka, vara synkade med varandra. Olika organ kan inte ha olika tidsuppfattning.

Forskarna hittade mekanismen bakom detta genom att studera en specifik gen som styr bananflugornas dygnsrytm. De kunde då se att genen kodade för ett protein som fanns i stora mängder på natten, men sedan minskade till lägre nivå dagtid.

De upptäckte sedan ytterligare proteiner och kunde beskriva hur de samspelade för att bilda ett självgående urverk i bananflugans celler. Samma principer gäller för människans celler. 

För att den här kemiska processen ska följa dygnets växlingar mellan mörker och ljus har det genom evolutionen dessutom försetts med ytterligare processer som fördröjer cykeln för att anpassa den till vårt dygn.

Vad kan man ha för nytta av att veta mer om vår dygnsrytm?

–  Det här är ett fysiologipris, än så länge handlar det om att vi nu förstår en av de mest fundamentala mekanismerna som reglerar vårt liv. Någon direkt praktisk nytta har man inte ännu, säger Gunter Schneider.

Men redan nu vet vi att vår biologiska klocka påverkar hälsan. Det finns exempelvis även läkemedel mot jetlag som ju uppstår när vår biologiska klocka rubbas. Det finns också läkemedel för synskadade, som kan ha lite svårare att reglera sin biologiska klocka.

– Här kan man medicinera för att anpassa den interna klockan till den astronomiska, säger Gunter Schneider.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".