Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Soldater som mår dåligt före strid blir ofta ännu sämre efteråt

Publicerat fredag 6 oktober 2017 kl 06.00
"Man rekryterar inte mot långsiktig hälsa"
(1:51 min)
Amerikanska soldater stödjer irakiska trupper som angriper islamiska statens i Mosul i Irak i april i år. Foto AP/TT
Amerikanska soldater angriper islamiska staten i Irak. Foto: Maya Alleruzzo

Amerikanska soldater som mådde dåligt innan de gav sig ut i strid hade större risk att drabbas av posttraumatisk stress när de kom hem. Det visar en stor studie.

De 60 000 nyanställda soldaterna fick först svara på flera frågor. Det handlade bland annat om de hade haft nöje och intresse av att göra saker, men också om de hade känt sig nere eller deppade under den senaste månaden.

När de kom hem efter att ha varit ute i strid fick de säga om de kände sig på sin vakt, undvek situationer som påminde dem om hemska saker, om de hade mardrömmar och om de kände sig isolerade. De här sakerna hör ofta ihop med posttraumatisk stress. 

Forskarna kunde se att omkring 30 procent av de som redan från början hade visat sig sårbara drabbades av depression eller posttraumatisk stressyndrom när de kom hem. Det var en högre andel än de som såg mer positivt på livet. Sårbarhet mättes som att de inte hade så höga poäng på det första testet.

Psykolog Niclas Wisén som jobbar på Veterancentrum tror att Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten kan lära sig av studien.

– Man rekryterar inte mot långsiktig hälsa utan man rekryterar till att lösa en tjänst i en verksamhet, säger Niclas Wisén.

Han förklarar att man i Sverige rekryteras om man anses duglig för tjänsten och kan klara den stress arbetsuppgifterna innebär. Men det finns ingen tanke på att den här personen ska få det bra efteråt när arbetsuppgifterna är avklarade.  

– Har man väldigt god stresstålighet att hantera påfrestande situationer får det självklart också ett överspill på hur man hanterar sitt privata liv. Men det är inte i fokus under rekrytering och urval, säger han.

Skulle man kunna tänka sig att också se lite längre fram - hur personen mår i ett livslångt perspektiv?

– Det skulle man kunna göra naturligtvis. Man ska ha örat mot rälsen och höra vad det är som bubblar inom forskningen, säger psykolog Niclas Wisén på Veterancentrum.

Referens:

Yu-Chu Shen "Association between baseline psychological attributes and mental health outcomes after soldiers returned from deployment" 5 Oct 2017 BMC Psychology 5:32 DOI 10.1186/s40359-017-0201-4

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".