Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Våra neandertalsgener kan kopplas till mat och solljus

Publicerat torsdag 5 oktober 2017 kl 20.00
Ny kartläggning av en neandertalares arvsmassa
(1:44 min)
Huvudet av en neandertalare i en rekonstruktion på ett museum.
Påverkar oss än idag. Foto: Eric Cabanis, TT

För andra gången har arvsmassan hos en neandertalare kartlagts med  genetiskt hög kvalitet. Det kan lära oss mycket om vårt eget genetiska arv, hoppas forskarna.

När hela arvsmassan hos en neandertalare kunde kartläggas såhär noggrant första gången användes kvarlevorna från en neandertalare som hittats i Sibirien.

Men den här gången har forskarna använt dna från benfragment i en grotta i Kroatien. Det gör att det går att få veta ännu mer om de gener som neandertalarna har fört vidare till dagens människor, enligt Svante Pääbo vid Max Planck-institutet i tyska Leipzig.

Anledningen är att den kroatiska neandertalaren levde närmare de grupper som blandade sig med moderna människor.

– Eftersom den här individen är mycket närmare släkt med dem kan vi också mycket bättre identifiera bitar av dna som har kommit från neandertalarna, säger Svante Pääbo.

Det är tidigare forskning som har visat att våra förfäder ibland fick barn ihop med neandertalare.

Med den här nya studien konstaterar Svante Pääbo att de bland annat har gett oss gener som bidrar till sjukdomsrisk som har med höga värden av farligt kolesterol att göra. Men det finns också en genvariant som skyddar mot en typ av anorexi.

– Det förefaller som om många av de genvarianter som kommit från neandertalarna påverkar ämnesomsättning, immunsystem, och även huden och hudsjukdomar och hur man påverkas av solljus.

Totalt är det fem gånger som arvsmassan har kartlagts från neandertalare. Men med den här studien är det fortfarande bara två av kartläggningarna som forskarna fått riktigt hög kvalitet på.

Med den nya detaljerade kartläggningen av materialet från Kroatien blir det lättare att hitta ställen i dna:t där alla vi moderna människor skiljer oss ifrån neandertalarna, menar Svante Pääbo.

– Förhoppningen är att vi i framtiden ska kunna förstå vilka av förändringarna som har funktionell betydelse. Till exempel för hur vi har utvecklat kultur eller socialitet i dagens samhällen.

Referens: Kay Prüfer et al. A high-coverage Neandertal genome from Vindija Cave in Croatia. Science 5 oktober 2017. DOI: 10.1126/science.aao1887

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".