Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Vem tror att reptiler styr våra hjärnor från månen?

Publicerat fredag 13 oktober 2017 kl 12.49
"Hotet kommer inifrån, våra institutioner och media"
(8:46 min)
En närbild på en grå huggorm med orangea ögon
Är detta vår egentliga ledare? Foto: Cornelius Poppe/TT

Paul McCartney är död och Pokemon Go styr våra barn. Ett nytt stort europeiskt forskningssamarbete ska nu kartlägga våra konspirationsteorier.

Om du letar efter konspirationsteorier är internet ett paradis. Här finns allt från hur läkemedelsbolagen vill droga ned USA befolkning med psykofarmaka till hur dataspelet Pokemon Go kontrollerar våra hjärnor och att Paul McCartney dog 1966.

Men man hittar också mycket värre saker förstås, som förintelseförnekare.

Vad är det då som gör att så många dras till alla dessa konspirationsteorier?

Det ska ett nytt forskningssamarbete försöka förstå. Det är ett tvärvetenskapligt projekt med 60 olika forskare i 30 olika länder inom allt från litteraturvetenskap och filosofi till statsvetenskap, psykologi och antropologi.

Anledningarna till deras popularitet är nästan lika många som anhängarna, vilket överraskade Jaron Harambam från Erasmus University Rotterdam.

Han är en av forskarna i det nya europeiska nätverket för att kartlägga konspirationsteorier och har själv tittat på en enorm mängd olika konspirationsteorier i sin avhandling.

– Det finns många förklaringar. Det är själva handlingen att leta efter konspirationsteorier. För att leta efter "sanningen" kan vara en rolig aktivitet. Det blir som en roman där man steg för steg förstår vad som egentligen händer, säger Jaron Harambam.

Det ger också en makt som får konspirationsteoretikerna att skilja ut sig från andra människor. De kallar alla andra "lättrogna" eller "sheeple" som tror på allt som de får berättat för sig. Alltså "sheep people", människor som är som en skock får, som inte tänker kritiskt. Konspirationsteoretikerna tycker ju att de tänker kritiskt och bygger sin identitet kring detta, berättar Jaron Harambam.

Som socialantropolog har han tillbringat mycket tid på fältet tillsammans med konspirationsteoretiker för att försöka förstå dem på djupet. Allt för att komma bort från stereotyperna.

En av stereotyperna är att konspirationsteoretikerna bara består av en lågutbildad arbetarklass.

Den lågutbildade arbetarklassen finns där säger Jaron Harambam, men det finns också högutbildade bland till exempel vaccinationsmotståndare.

– Många av dem trycker på sin universitetsutbildning, och hur de anses ta sig an information väldigt kritiskt, säger han.

En av de mer spektakulära exemplen som Jaron Harambam har följt i sin forskning är superkonspirationsteoretikern David Icke. Han kombinerar alla konspirationer i en enda jättestor superkonspiration.

Han kombinerar allt från zionism, övergrepp på barn, babylonska brödraskapet, aspartam, religion, chemtrails, flour, satanism, mainstream media, big pharma, krig mot terrorism och vaccin.

"The Lion Sleeps No More" är en bok och en turne av David Icke som drar tusentals åskådare. Ett av de mest fantastiska inslagen i hans teorier är att vi styrs av en reptilras som kontrollerar våra sinnen från en rymdstation i månen.

På frågan om folk verkligen tror på ödlemänniskor som styr oss från månen svarar Jaron Harambam:

– Här kommer frågan om vad som är att tro. Många som jag själv, skulle kunna acceptera vissa saker som han säger och tycka att hans berättelse om reptiler mest är rolig.

För behovet av underhållning är viktigt menar Jaron Harambam. Spännande musik, dramatiska övertoner är vanliga ingredienser i konspirationsteorierna idag.

Man kan också se att det finns mycket likheter med religiös kultur inom konspirationskulturer. När folk förklarar hur de blev konspirationsteoretiker låter deras berättelser religiösa uppvaknanden.

Men när kom då den första konspirationsteorin?

– I stora delar av världen var ju konspirationer det naturliga sättet för maktskifte. Några konspirerade för att ta över makten. Där har vi ju skildringar från den europeiska renässansen och franska revolutionen och så, säger Annika Rabo, professor på socialantropologiska institutionen på Stockholms universitet.

Hon är en av de svenskar som är med i det europeiska nätverket som studerar konspirationsteorier.

Jaron menar att skillnaden idag mot 60-talets konspirationsteorier är att då kom hotet utifrån och spreds av etablissemanget. Det var den röda faran, kommunisterna till exempel.

– Man skapade en rädsla för kommunister som skulle ta över. Det som är annorlunda nu är att fienden kommer inte från utsidan, det är inte judar eller kommunister som hotar den starka identiteten.

Idag berättar Jaron Harambam att hotet kommer inifrån i stället. Från våra institutioner, regeringar och media.

Vad är då den största faran med konspirationsteorier? Jaron Harambam har sett hur konspirationsföljarna resultat är att de slutar att konsumera "mainstream-media". Eller att de slutar att följa nationella vaccinationsprogram.

– Den största faran är skuldbelägga en grupp människor skyller allt på en grupp som inte kan försvara sig. Och det ser vi ju exempel på runtom i världen. Det är en fara, säger Annika Rabo.

I Sverige berättar Annika Rabo att det finns viss forskning på konspirationsteorier inom höger- och vänsterextrema grupper. Men någon övergripande forskning på svenska konspirationsteorier finns inte. Därför är det svårt att säga vilka konspirationsteorier som är störst i Sverige.

– Men det är ju alldeles uppenbart att det här med vaccinationer är ett växande problem, säger hon.

Något som Jaron Harambam studerat är hur konspirationsteoretiker mer och mer argumenterar som riktiga vetenskapsmän. Vilket gör vetenskapsmännen oroliga för att deras högre position i samhället är i fara, berättar Jaron. Men hur ska man då kunna skilja på vem som är vad? Hur argumenterar en vetenskapsman?

– Att fokusera på fakta är väldigt svår, säger Jaron Harambam. De kommer bara svara med annan fakta. Vissa människor kan inte övertalas för de har en annan åsikt.  För alla dessa mammor som inte vet om man ska vaccinera sina barn eller inte så tror jag mycket kan göras genom att lyssna på dem.

Trots att det verkar som om konspirationsteorierna ökar idag så är inte Jaron Harambam orolig.

– Jag är inte så orolig över konspirationsteoriernas ökning. För det skapar nya sorters dynamik. I USA har media blivit anklagade för att vara fejk. Washington Post och New York Times blev då väldigt aktiva för att visa varför de är bra journalister.

Jaron Harambam menar att det är en stimulans som journalist att tänka på sin upphöjda roll och varför man ska ha den kvar.

– Man kan fokusera på faran eller så kan man se att det skapar ny dynamik i dessa institutioner, säger han.

Referens: Harambam J (2017) "The Truth is Out There". Conspiracy Culture in an Age of Epistemic Instability. Avhandling, Erasmus University Rotterdam

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".