Överyta på fiberbank nära Obbola.
Överyta på fiberbank nära Obbola i Umeå kommun. Foto: SGU - Sveriges geologiska undersökning.

Olika syn på risken med gamla utsläpp av gifter och träfibrer

2:20 min

Före 1970-talet släpptes stora mängder träfibrer och miljögifter ut i vattnet av pappers- och massaindustrin. Men alla forskare är inte överens om hur stort miljöproblem det här är idag.

I budgeten för 2018 vill regeringen satsa pengar på att göra någonting åt ansamlingarna av det giftiga avfallet som ibland kallas för fiberbankar.

Magnus Karlsson på IVL Svenska miljöinstitutet menar att det finns risk att satsningen i höstbudgeten bokstavligen är som att kasta pengar i sjön.

– Att regeringen vill satsa resurser på vattenmiljön tycker vi såklart är bra. Men att åtgärda fiberbankar tycker vi är en mindre relevant åtgärd. Man får inte särskilt mycket för pengarna om man gör det.

Det handlar bland annat om ökända miljögifter som dioxiner, kvicksilver och PCB. De har hamnat på bottnarna längs våra kuster och vattendrag, tillsammans med trä- och massafibrer.

Massafabrikerna kunde släppa ut den här typen av avfall innan det infördes en miljölagstiftning som satte stopp för det 1969.

I förslaget till höstbudget vill regeringen nu ge pengar för sanering av de här så kallade fiberbankarna och fibersedimenten. Förslaget består av 80 miljoner kronor nästa år, och sedan 100 och 145 miljoner år 2019 och 2020.

Det här kopplas i förslaget ihop med att vissa miljögifter är ett problem i fet fisk i Östersjön. Men Magnus Karlsson säger att luftföroreningar från södra och östra Europa som hamnar i havet är ett mycket större problem.

Att åtgärda fiberbankarna kommer därför inte att minska dioxinhalterna i till exempel lax, menar han.

– Den stora risken är att allmänheten och verksamhetsutövarna får en bild av att man löser ett problem, och så gör man inte det. Då kommer man på sikt att tappa förtroendet för miljöarbetet.

Men på Sveriges geologiska undersökning, SGU, har forskare under de senaste åren jobbat med att kartlägga förekomsten av fiberbankar i Norrland.

Och där håller miljökemisten Sarah Josefsson inte alls med om att fiberbankarna skulle vara ett mindre miljöproblem.

Hon menar att vi inte kan veta i hur hög grad miljögifterna från dem sprider sig till levande organismer, eftersom det inte har undersökts ordentligt än. Så hon tycker att regeringens förslag på mer resurser är bra.

– Det behövs mer undersökningar av olika åtgärder som man kan göra. Och det behövs också mer undersökningar av hur stor risk fiberbankarna utgör, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista