En grå död granstock i förgrunden, liten torr granplanta till höger flankerad av Anders Dahlberg med axellångt grå-blont hår, mörkblå varm jacka och ljusgrön scarf.
Anders Dahlberg vid en gran som gått en långsam död till mötes. Foto: Gustaf Klarin/Sveriges Radio

Många träd dör på fel sätt

1:35 min

Död ved är bra för skalbaggar, svampar och lavar. Men många svenska träd har dött snabbt – och det gynnar inte biologisk mångfald.

Sedan mitten av 1990-talet har mängden död ved ökat i svensk skog generellt, det visar den stora kartläggningen Riksskogstaxeringen.

Det beror bland annat på att skogsbruket sparar allt mer död ved efter avverkning, för den biologiska mångfaldens skull.

Men kartläggningen visar också att det mesta som sparas i svensk skog är klen granved som har dött snabbt genom att träd sågats omkull. Det gynnar skalbaggar och svampar som gillar just snabbdödad granved.

Men det gynnar inte alla, enligt Anders Dahlberg som är professor vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på SLU.

– Man får andra svampar och insekter om träden dör långsamt, försvagade av insekter, ålderdom, brand eller vind. Då blir det en annan succession av arter, en annan biologisk mångfald som succesivt etablerar sig i veden, säger Anders Dahlberg.

Så hur träden dör har betydelse?

– För många arter fungerar det ändå. Men många är väldigt specialiserade och för mycket av den utsatta mångfalden räcker inte dagens avsättningar av död ved, säger Anders Dahlberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".