Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Svart siluett av en pojke som tittar ut genom ett glasfönster i dörr med utgångsskylt ovanför.
1 av 2
En asylsökande ser ut genom ett fönster på ett flyktingboende i Pajala. Foto: Fredrik Sandberg/TT
En man med mörkt hår, blå kavaj tittar in i kameran i kontorsmiljö.
2 av 2
Hélio Manhica på CHESS kontor i Stockholm. Foto: Jonatan Järbel/SR
Psykisk ohälsa hög bland unga flyktingar
2:05 min

Tonåringar som flytt till Sverige lider mer av psykisk ohälsa än infödda svenskar. De söker dessutom psykiatrisk vård i mindre omfattning.

I sin avhandling har han följt samtliga flyktingar mellan 13 och 19 år under cirka fyra års tid. Han har bland annat studerat i hur hög utsträckning de drabbas av psykiska besvär och hur många av dem som söker psykiatrisk vård.

I jämförelse med infödda svenskar söker denna grupp vård i mindre omfattning. 
 
– Jag ser hinder på båda sidor, både hos patienten och psykiatrin, säger Hélio Manhica, doktor i folkhälsovetenskap på CHESS (Centre for Health Equity Studies) på Stockholms universitet.

Ett hinder Hélio Manhica ser hos patienten är en syn på psykisk sjukdom som stigmatiserande.

– Det är en av de största hindren. Man vill inte prata om sin hälsa och man uppfattar inte själv att man är psykiskt dålig. Det gör att man blir värre med tiden och så hamnar man till slut i sluten vård eller tvångsvård.

Ensamkommande flyktingar har så mycket som tre gånger större risk för psykiatrisk tvångsvård än infödda svenskar. En av teorierna till varför, är att de helt enkelt inte sökt vård i tid.

Men utbildning spelar också en stor roll. Ju högre utbildning en flykting har, eller får under sin tid i Sverige, desto mer benägen är personen att söka psykiatrisk vård.

Från vårdens sida efterfrågar Hélio Manhica också mer av det han kallar kulturkompetens. Det kan till exempel vara att förstå en annan kulturs kroppspråk för att ge rätt diagnos.

Men varför mår då flyktingar sämre? Hélio Manhica pekar på allt från posttraumatisk stress till strukturell rasism i Sverige som kan vara utlösande faktor.

En återkommande förklaring, både varför flyktingar mår sämre och till varför de söker sig mindre till vården, är de socioekonomiska förhållandena i det nya landet. 

Det visar även andra studier kring flyktingar och psykisk ohälsa som dykt upp mer och mer på sistone runt om i värden, bland annat från Kanada.

– Utbildning spelar roll, inkomst spelar roll. Det är där politikerna kan, och måste, göra någonting.  Annars blir det svårt att skapa en bättre integrationspolitik, säger Hélio Manhica.

Referens: Manhica H. Mental Health, substance misuse and Labour market participitation in teenage refugees in Sweden - A longitudinal perspective. Stockholms universitet 2017. 
Browne D. et al. Emotional problems among recent immigrants and parenting status: Findings from a national longitudinal study of immigrants in Canada. doi:10.1371/journal.pone.0175023. PLOS ONE april 2017.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".