Ljust, kort välskött hår, kammat snett upp åt höger. Leende, vit skorta och svart rockkrage.
Det ser ljusare ut vad gäller nya antibiotika, säger infektionsläkaren Thomas Tängdén som forskar på Uppsala universitet och React. Foto: Mikael Wallerstedt

Ny antibiotika dödar även resistenta bakterier

2:17 min

–Läkemedelsbolag har utvecklat flera nya antibiotika mot bakterier som har blivit resistenta mot gammal antibiotika, enligt Thomas Tängdén på nätverket React.

Att utveckla nya antibiotika är livsviktigt för att kunna behandla människor som har drabbats av antibiotikaresistenta bakterier. Men under många år har läkemedelsindustrin haft svårt att ta fram nya preparat.

Den bilden verkar nu förändras.

– Det vi ser är ett trendbrott. Efter många år har det egentligen varit nattsvart eftersom inga nya antibiotika har kommit. Men de senaste två åren har det kommit ett par nya antibiotikapreparat i Sverige. Och en handfull nya preparat är på gång, säger Thomas Tängdén.

Det säger Thomas Tängdén som är infektionsläkare och forskare vid Uppsala universitet och React, som är ett nätverk som arbetar för att minska problemen med antibiotikaresistens.

Det är åtminstone fem nya antibiotika som läkemedelsbolag nu testar i fas tre, alltså kliniska studier på människor. Och Thomas Tängdén bedömer att de sannolikt kommer att klara testerna för att därefter kunna användas inom sjukvården.

För att kunna dra de här slutsatserna har det krävts ett knepigt pusslande, säger Thomas Tängdén, med information från industri, olika länders läkemedelsverk, vetenskapliga rapporter och databaser där alla pågående kliniska prövningar ska vara registrerade.

En orsak till att bakterier blivit resistenta mot gammal antibiotika är att de gamla preparaten har använts i väldigt stor omfattning. Och för att undvika att bakterier utvecklar resistens även mot nya antibiotika är det viktigt att de används bara när det verkligen är nödvändigt.

Att utveckla nya antibiotika kostar mycket pengar som läkemedelsbolagen måste få tillbaka genom lönsam försäljning.

Men varför tar nu läkemedelsbolag ta fram preparat som helst ska säljas och användas så lite som möjligt?

– Man har förstås insett att det är ett stort problem, att det finns ett behov och att det finns pengar att tjäna. De nya preparat som kommer är avsedda för svårt sjuka patienter på sjukhus. De ska ges intravenöst, direkt i blodet. Man kan motivera en hög prislapp eftersom man kan rädda liv genom att använda de här nya antibiotikapreparaten, säger Thomas Tängdén.

Läkemedelsbolagen kan ta 10000-tals kronor för en enda antibiotikakur på en vecka, åtminstone 20-30000 kronor.

– Det är ett problem, anser Thomas Tängdén, främst i fattiga länder.

Ett annat problem är att erfarenheten visar att det ganska snart kommer att dyka upp bakterier som är resistenta även mot de nya preparaten.

Jag undrar om jag ska vara glad elller ledsen?

– Jag tycker man kan vara försiktigt positiv i alla fall, nånting händer. Förutom de här konkreta exemplen på preparat så har det hänt väldigt mycket i medvetenhet, politiskt inte minst, i hela världen sista åren. Det har gått upp hur stort problemet är och att det behövs enorma insatser för att hantera frågan på sikt. Så det är väl det som egentligen är det mest positiva, inte de enskilda preparaten utan att det händer nånting stort och medvetenheten har ökat, avslutar Thomas Tängdén.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".