Forskare i Uppsala ska med gamla dna-rester undersöka var i Afrika den moderna människan, Homo sapiens, utvecklades. Tidigare har forskare sett Östafrika som centrum för människans utveckling, men nya genetiska och fossila fynd utmanar den idén.
Människans okända födelseplats finns präntad i våra gener.
– Inte bara våra studier utan också den i Jebel Irhoud i Marocko pekar på att vi behöver titta på en större geografisk yta i Afrika, säger Mattias Jakobsson, genetikprofessor vid Uppsala universitet.
Tidigare i år kunde Mattias Jakobsson och hans kollegor med genetiska metoder räkna ut att människans ålder är betydligt äldre än vad man tidigare trott.
Nu ska forskarna bygga datormodeller av vår arts geografiska uppkomst och testa vilken modell som passar bäst ihop med verkligheten. Det gör de genom att samla in dna från både levande människor och gamla skelett som är tusentals år gamla.
– Vår historia finns dold i vårt arvsanlag, säger forskningsassistent Carina Schlebush vid Uppsala universitet.
Det allra äldsta människoskallen, som också daterats i år, hittades på en helt oväntad plats – i Marocko. Medan alla andra fossil av de första Homo sapiens är från Östafrika.
Men den moderna människan behöver inte uppstått på en enskild plats.
– Det kan ha varit många platser över hela Afrika, säger Carina Schlebush.
En modell som undersöks i Uppsala är om olika grupper parallellt över den afrikanska kontinenten utvecklat olika moderna egenskaper. Och sedan har den moderna människan vuxit fram när de har blandats med varandra.
