Schematisk bild över hur en för cellen främmande aminosyra, som forskarna tillsatt, bygggs in i ett protein.
Schematisk bild över hur en för cellen främmande aminosyra ncAA, som forskarna tillsatt, byggs in i ett protein. Foto: Bilden är bearbetad efter en bild av Dennis Sun, Mezarque Design (www.mezarque.com); dennis.a.sun@gmail.com

Nu kan vi uppfinna nya proteiner med konstgjort dna

2:18 min

Det har gjorts framsteg i försöken att skapa konstgjort liv som baseras på helt andra byggstenar än allt annat liv på jorden.

Även tidigare har forskare lyckats sätta in främmande byggstenar i dna:t hos bakterier. Men vid det privata forskningsinstitutet Scripps i Kalifornien i USA har man nu också fått bakterierna att använda det konstgjorda dna:t för att tillverka nya sorts proteiner.

En av forskarna där är Floyd Romesberg. Han har jobbat i 20 år för nå det här resultatet.

– Det är så spännande att proteinerna kunde tillverkas med hjälp av ett alfabet med sex bokstäver, säger han.

Alfabetet han talar om är arvsmassan, dna:t, i bakteriecellen. 

I vanliga fall baseras allt liv på jorden på samma genetiska system. Här är dna:t en sorts ritning med instruktioner för hur de proteiner som bygger upp och utför arbete i våra celler ska konstrueras.

Det tekniska språket i ritningen består av långa kedjor av en viss sorts molekyler som finns i fyra former och vars namn förkortas med A, T, G och C. Fyra bokstäver alltså.

Men i en artikel i tidskriften Nature beskriver forskarna nu hur de satte in två nya sådana här "bokstäver" i dna:t. De kallar dem för X och Y.

Bokstäverna sattes in på ställen där cellen läser av ritningen för att producera proteiner. Och även med de nya främmande elementen fungerade proteintillverkningen bra.

– Det vi är mest intresserade av att göra med det här är att ta fram nya läkemedel baserade på proteiner, säger Floyd Romesberg.

De proteiner som tas fram kan nämligen inte tillverkas av naturen, eftersom de främmande dna-bokstäverna ger instruktioner om att bygga in nya sorts byggstenar i proteinerna. Därför är målet är att kunna skräddarsy nya läkemedel.

Men än så länge har forskarna bara testat med ett grönt självlysande protein för att se att idén överhuvudtaget fungerar.

Referens: Yorke Zhang et al. A semi-synthetic organism that stores and retrieves increased genetic information. Nature 29 november 2017. DOI: 10.1038/nature24659

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".