Collage med två bilder. Den till vänster föreställer strålning som strålar ut från en krock mellan två neutronstjärnor. Den andra är Poonam Chandra som är gästprofessor i astronomi vid Stockholms universitet.
Bilden föreställer radioteleskopet VLA i New Mexico som observerar kollisionen mellan neutronstjärnorna. Även Poonam Chandra vid Stockholms universitet. Foto: NRAO/AUI/NSF: D. Berry

Tungviktarnas krock kan ha skapat en kokong av stjärnstoft

1:32 min

Minns du stjärnkrocken tidigare i år mellan två neutronstjärnor? Nu kommer det ytterligare vetenskapliga resultat om den här kollisionen.

Det handlar om den kollision vi berättade om i oktober. Där har astronomerna för första gången kunnat följa ett sådant här händelseförlopp med både gravitationsvågor och vanliga teleskop.

Nu har de också hunnit titta närmare på radiovågorna från kollisionen. Och en av forskarna som har jobbat med det är Poonam Chandra som är gästprofessor i astronomi vid Stockholms universitet.

– Det är en historisk händelse som vi kommer att följa under en lång tid, säger hon om kollisionen mellan två neutronstjärnor som upptäcktes tack vare mätningar av gravitationsvågor tidigare i år.

Det är historiskt eftersom det är första gången en astronomisk händelse av det här slaget har kunnat studeras både med gravitationsvågor och med vanliga teleskop som fångar upp olika typer av elektromagnetisk strålning.

Av den här strålningen är till exempel gammastrålning och synligt ljus redan borta. Men radiovågorna går fortfarande att mäta. Och astronomerna har nu börjat dra slutsatser om detaljerna i händelseförloppet med hjälp av de radiovågor som har observerats hittills.

– Det pekar på en sorts modell med en kokong, säger Poonam Chandra om slutsatserna som nu presenteras i en artikel i tidskriften Nature.

Det finns olika teorier om vilken riktning och form materialet från stjärnorna och den elektromagnetiska strålningen fick i samband med stjärnkollisionen.

Men hon menar att mätningarna av radiovågorna nu talar mycket för att det bildades en sorts kokong av stjärnmaterial, som växte ut som en bubbla ur krocken. Kokongen har sedan påverkat strålningen.

Något som talar för den här teorin är att radiovågorna inte har mattats av, utan i stället har växt i styrka.

– Vi ser att de fortfarande blir starkare, säger Poonam Chandra.

Referens: K. P. Mooley et al. A mildly relativistic wide-angle outflow in the neutron-star merger event GW170817. Nature 20 december 2017. DOI: 10.1038/nature25452

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".