Spanska sjukan splittrade familjer i Sverige

2:15 min

I år är det 100 år sen Spanska sjukan spreds över världen. Uppemot 100 miljoner dog i pandemin. Influensan fick stora konsekvenser för svenska samhället.

Nu i februari beräknas årets influensa nå sin topp. Det innebär snuva, huvudvärk och feber för många. Men inte mer än så. 

År 1918 startade influensan som tog död på fler unga människor än båda världskrigen tillsammans. Globalt försvann två och en halv procent av jordens befolkning.

I Sverige dog fler än 37 000 människor i influensan. Sammantaget drygt en halv procent av vår dåvarande befolkning.

Enligt Medicinhistoriker Elisabeth Engberg var Arjeplog socken i Norrbotten den plats som drabbades värst:

– Under tre veckor blev oerhört många sjuka, nära tre procent av socknens befolkningen dog. Mer än 80 barn förlorade sin mamma eller pappa eller båda föräldrarna.

Hösten 1918. Sjukhusen är överfulla. Det råder brist på likkistor i landet, och kyrkklockorna vill inte sluta klämta.

På bara några månader har 20 000 svenskar dött i Spanska sjukan.

De medicinska experterna hade haft svårt att komma överens om krishanteringen och det var först nu, flera månader efter att influensan första fall rapporterats, som myndigheterna gick ut med råden att hålla sig borta från folksamlingar och även skjutit upp skolstarten på flera håll i landet.

– Det officiella samhällets svar dröjde, och det visar att det är oerhört svårt att agera tillräckligt snabbt för att förhindra en spridning av en så smittsam sjukdom som influensan, säger Elisabeth Engberg, medicinhistoriker vid Umeå universitet.

Genom att gå igenom dåtida nyhetsartiklar, provinsialläkararkiv och kommunala handlingar har Elisabeth Engberg skapat sig en bild av hur Spanska sjukan drabbade Sverige.

Värst var det på glesbygden i Norrland, eftersom de inte hade skapat sig någon immunitet vid den första mindre vågen av pandemin.

Men hela svenska samhället påverkades:

– Den fick ekonomiska konsekvenser, för lokalsamhället förstås som fick gå in och hjälpa sjuka och för individen som inte kunde arbeta. Det fick sociala konsekvenser, familjer splittrades.

Tidigare forskning har visat att epidemier drabbar redan utsatta grupper allra värst. Tidigare fattigdomsproblem i Sverige fördjupades alltså troligen, enligt Elisabeth Engberg, vilket drabbade både samhälle och individer.

– Det jag tycker man kan lära sig är att en pandemi drabbar hela samhället och inte alltid på det sätt man bara tänkt sig.