Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Martin jakobsson med professor Larry Mayer från University of New hampshire, två av forskarna bakom Seabed 2030 som ska kartlägga världens havsbottnar.
Martin Jakobsson med professor Larry Mayer från University of New Hampshire är två av forskarna bakom Seabed 2030 som ska kartlägga världens havsbottnar. Foto: Tomas Lindblad

Seabed 2030: Världens havsbottnar ska kartläggas

1:56 min

En internationell forskargrupp ska ge en detaljerad tredimensionell bild av alla havsbottnar ner till de allra största djupen.

Det handlar om områden som idag till 80 procent är mer eller mindre okända.

Martin Jakobsson, professor i maringeologi på Stockholms universitet är en av initiativtagarna. Han förklarar att kunskapen om havsbottnarnas utseende bland annat ska göra att vi blir bättre förstår hur havsbottnarna påverkar klimatförändringar i Arktis.

– Runt om Grönland till exempel har vi ju ett känsligt system där glaciärerna går ut i och möter havet. Vi har extremt dåligt med data, vi vet inte hur havsbotten ser ut. En del av de här fjordarna kan ha utvecklade trösklar, medan andra inte har de här trösklarna. Och då kan de vara extremt känsliga för om havsströmmarna läggs om. Det är en basinformation för att kunna titta på hur känsligt systemet är och hela Grönlandsisen egentligen.    

Världshavens bottnar är ett stort outforskat område. Inte bara runt Grönland utan över större delen av jorden.

Initiativet som heter Seabed 2030 startade för två år sedan och har nu fått pengar från japanska finansiärer för att komma igång. Men fortfarande fattas en hel del av de tre miljarder dollar som forskarna vill ha. Man behöver hitta många internationella partners som kan delta i kartläggningsarbetet som ska utföras av olika forskningsfartyg.

Kartläggningen av Arktis ska styras från Stockholm är det tänkt, och Martin Jakobsson och hans kollegor ska bland annat använda sig av isbrytaren Oden. 

– Vi har stuckit ut halsen och sagt att vi ska klara det till 2030, fast vi vet att det är väldigt svårt. Mitt eget område Arktis blir extremt svårt. Där måste vi verkligen få alla aktörer med instrument att hjälpa till nationellt runt Arktis. Men vi har jobbat med det här ett tag och tror på det, säger professor Martin Jakobsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".