En person håller en sten i varsin hand. Stenarna är lite större än en handflata och bruna i färgen.
Två meteoriter funna i Kitkiöjärvi utanför Pajala. Foto: Per Vallgårda

Utomhusvanor försvårar meteoritforskning

2:07 min

Det hittas allt färre meteoriter i Sverige – vilket är ett problem för forskningen.

Det finns bara nio kända meteoriter i Sverige som har hittats i samband med ljusfenomen på himlen – det som kallas stjärnfall.

Den första hittades 1869 och sedan har det skett fynd vart tionde år fram till det senaste fyndet 1954. Men nu är det över sextio år sedan en observant allmänhet skickade in en meteorit till vetenskapen.

Erik Stempels, astronom på Uppsala universitet, tror att allt färre meteoriter upptäcks på grund av att mänskliga beteenden har ändrats.

Man är inte utomhus på samma sätt som förut. Förut arbetade man på fälten och spenderade mycket tid utomhus. Nu sitter vi inne på kvällarna och har inte samma närhet till naturen som förr.  


Meteroriterna skiljer sig från vanliga jordstenar och är ett par centimeter stora. De är oftast tyngre och har en har en slät stelnad yta utan porer, eftersom ytan först smälter på grund av de höga temperturer de utsätts för under inträdet i atmosfären.
 
Eftersom meteoriter är rester från solsystemets barndom kan de ge information om solsystemets och jordens bildande. Ett annat sätt att få den här informationen är att flyga upp med en raket och hämta hem stenar från rymden.

– Men det är oerhört kostsamt. Det enda sättet vi kan bygga upp förståelse för solssystemet är att samla in delarna av rymden som kommer ner till oss, säger Erik Stempels.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".