Jan Scheffel, professor i fusionsplasmafysik, står vid försöksreaktorn för fusion på KTH i Stockholm.
Jan Scheffel, professor i fusionsplasmafysik, står vid försöksreaktorn för fusion på KTH i Stockholm. Foto: Pelle Zettersten/SR

Långsam kapplöpning inom fusionsenergi

2:45 min

Kina anser att utvecklingen av den internationella fusionsforskningsreaktorn ITER i Frankrike går alldeles för långsamt. Nu bygger de en egen fusionsreaktor som de hävdar ska vara klar flera år tidigare än ITER.

Det internationella fusionsprojektet ITER där EU, Kina, USA, Ryssland, Sydkorea och Indien deltar har kantats av förseningar. Slutdatumet har flyttats fram gång på gång – det senaste är 2035.

Den främsta anledningen till förseningarna handlar om problem med att administrera det hela, menar Jan Scheffel, professor i fusionsplasmafysik på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, som är irriterad på att det tar så långt tid.

– Jag är väldigt frustrerad och jag tror att vi är många som är det. När vi ser att projektet bromsas av politiska och administrativa skäl snarare än tekniska och fysikaliska skäl.

Fusionsenergi bygger enkelt uttryckt på att slå ihop väteatomer med hjälp av mycket höga temperaturer, flera miljoner grader. När väteatomerna smälts samman frigörs energi, samma fenomen äger rum i solen. Det är i princip tvärtom mot hur ett kärnkraftverk fungerar där atomkärnor istället slås isär och frigör energi. Fördelen med fusion, jämfört med traditionell kärnkraft, är att bränslet främst utgörs av väte som det i princip finns hur mycket som helst av och att det inte blir något långlivat radioaktivt avfall. Olycksrisken bedöms också vara betydligt lägre.

Förutom Kina som vill utveckla sin egen fusionsreaktor så har även forskare på MIT i USA utvecklat en egen modell. Den finns förvisso bara på ritbordet än så länge, men om någon av dem drar sig ur ITER och satsar på sina egna projekt så kan hela ITER vara i fara, menar Jan Scheffel.

– Det är väldigt känsligt eftersom USA återigen diskuterar om de ska dra sig ur ITER eller inte. De ska ju leverera delar till ITER, projektet står och faller med att varje part är med och levererar. Skulle de få för sig att dra sig ur eller stödja det här MIT-projektet istället så hamnar vi i problem.

En stor skillnad med ITER och den kinesiska satsningen är att ITER inte är tänkt att producera elektricitet utan bara visa att processen fungerar. Kina planerar att producera energi med den reaktor som de planerar för.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista