Till vänster en tall sedd nerifrån. Till höger små fina trädrotspetsar med mykorrhiza på.
Tallen hör till de träd som ofta har mycket mykorrhiza. På fina rottrådar kan det synas som ett vitt ludd. Foto: Sara Sällström/Sveriges Radio

Trädens följeslagare under jorden mår dåligt av föroreningar

2:16 min

En europeisk studie lär oss mer om de svampar som lever i symbios med träd. Resultaten visar bland annat hur föroreningar påverkar svampsamhällena.

De svampar som lever i symbios med träd är mycket viktiga för hur skogen mår.

Och i den här studien har forskare analyserat jordprover från hela Europa och sett hur bland annat föroreningar påverkar svampsamhällena.

Något som även intresserar svampforskaren Karina Clemmensen på institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Det kommer fram små rötter här. Man kan se att de har små vita luddiga rotspetsar på sidorna, säger hon och lyfter på ett stycke mossa bredvid en tall.

Det vita luddet på de mycket tunna trädrötterna är  svampen som trädet lever i symbios med.

Det är sådant här som forskarna bakom studien har tittat närmare på. De har grävt upp runt 13 000 jordprover från ett 20-tal europeiska länder för att ta reda på vilka miljöfaktorer som påverkar de underjordiska svamparna mest på stor skala.

Ett av resultaten är att kväveföreningar från utsläpp av fossil förbränning verkar vara dåligt för många av de svampar som är viktiga för träden.

– När det är för mycket kväve blir det mer en fråga för svamparna om att överleva. De som inte klarar sig bra i den här studien när det är för högt kväve är sådana svampar som är bra för träden, säger Karina Clemmensen.

Mykorrhiza, som rotsymbiosen mellan svamp och träd heter,
går ut på att trädet ger svampen socker från fotosyntesen och svampen ger trädet näringsämnen tillbaka som den tagit upp från jorden. Det är ettt livslångt och livsviktigt samarbete för många träd.

Så för att minska risken att förlora betydelsefulla svamparter i skogen,
menar forskarna bakom studien att gränsvärderna för europeiska utsläpp kan behöva skärpas.

Karina Clemmensen säger att studien kommer att bli en bra utgångspunkt för att följa upp utvecklingen av läget för mykorrhizan i Europa i framtiden.

– Jag tror den kommer att bli jätteviktig. Nu kan vi gå tillbaka om några år och kolla om och i vilken riktning vi har påverkat svampsamhällena.

Referens: Sietse van der Linde et al. Environment and host as large-scale controls of ectomycorrhizal fungi. Nature 6 juni 2018. DOI: 10.1038/s41586-018-0189-9

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".