Göran Englund, forskare på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå Universitet, står mitt i båten och förbereder provtagning i Raudsjön. Två till personer finns med i båten.
Göran Englund, forskare på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå Universitet, står mitt i båten och förbereder provtagning i Raudsjön. Foto: Agnes Faxén/Sveriges Radio

Ny dna-teknik ska ge svar på om vikingar planterade fisk

2:47 min

Ny dna-teknik ska ge ett svensk-norsk forskarteam svar på om vikingar planterade in fisk i insjöar redan för 1000 år sedan.

Hör mer om hur våra insjöfiskar kom till Skandinavien i Vetandets värld.

Enligt en gammal runsten satte en man vid namn Elifir Elg ut öring i norska Raudsjön för omkring 1000 år sedan. Utrustade med ny dna-teknik har forskarteamet  tagit sedimentprover i sjön för att undersöka om öring verkligen fanns i den sjön så tidigt. 

Göran Englund är forskare på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och leder projektet.

– Det finns en runsten som borde vara ungefär 1000 år gammal, där det står att "Elifir Elg bar fiskar till Raudsjön".

Den omtalade runstenen har försvunnit, men sägnen om hur vikingen Elifir Elg bar öring till norska Raudsjön norr om Lillehammer lever vidare, berättar Göran Englund.
 
Sedan man nyligen upptäckt att bitar av dna från fisk som levt i sjön kan bevaras under mycket lång tid när det begravs i lera, vill nu forskarna ta reda på om legenden är sann och samtidigt studera hur olika fiskarter koloniserade Skandinaviens sjöar och vattendrag efter att istiden tog slut för runt 10 000 år sedan. 

– Vi har tänkt tanken i säkert 15 år nu, men ingen har trott på det eftersom löst dna i vatten försvinner på några dagar bara. Men tydligen binds vissa fragment väldigt hårt till lerpartiklar i vattnet. Och det äldsta dna som man extraherat är 900 000 år, säger Göran Englund.

Med hjälp av den nya dna-tekniken ska forskarna nu analysera förekomsten av fisk-dna i sedimentprov som tagits i sjöbottnen ända ner till glaciärleran som bildades undre den senaste istiden, för att på det sättet få svar på när olika fiskarter levt i sjön och ungefär hur vanliga de var.

Axel Mjærum, arkeolog från Oslo universitet, menar att människan haft stor inverkan på vilka insjöfiskar vi har i Skandinavien i dag genom att plantera in olika arter som en födoresurs. 
 
– Det handlar mycket om samspelet mellan människa och natur och hur människan griper in i den och tar kontrollen över den.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista