Löv.
1 av 2
Porträttbild på forskaren Junko Yano.
2 av 2
Junko Yano på Berkeley-laboratoriet i USA är en av forskarna som studerat hur vattenmolekyler bryts ned vid fotosyntesen. Foto: Stefan Nordberg.

Växternas hemlighet äntligen filmad

2:20 min

Forskare har länge drömt om att kopiera växternas fotosyntes, genom artificiell fotosyntes. En ny studie där processen filmats, kanske kan hjälpa forskarna.

Fotosyntesen, där växter med hjälp av solens energi, omvandlar koldioxid och vatten till socker och syre, är en komplicerad process så ännu har forskarna inte lyckats kopiera processen genom artificiell fotosyntes.

Annars tror många att just artificiell fotosyntes kan vara användbar i framtiden. Detta eftersom den energi som flödar emot oss från solen då skulle kunna användas för att göra bränslen och ersätta dagens fossila bränslen, utan att släppa ut växthusgaser.

Men en ny studie kanske kan hjälpa forskarna.

Det handlar om att man på atomnivå lyckats filma delar av fotosyntesen.

Junko Yano på Berkeley-laboratoriet i USA, är en av forskarna bakom studien och förklarar mer.

– Vi kan nu utföra våra studier i rumstemperatur och tack vare det kunna följa det kemiska förloppet, och samla in data, säger Junko Yano.

Hon var nyligen i Uppsala på en stor fotosynteskonferens och presenterade nya forskningsresultat. I en studie har hon och hennes kollegor, med hjälp av laserteknik och röntgenstrålning, lyckats filma en viktig del av fotosyntesen.

Det handlar om den del där växten sönderdelar vatten med hjälp av enzymet Fotosystem II, för att på så sätt få tillgång till de elektroner som behövs för att omvandla luftens koldioxid till socker.

Tidigare har forskare bara kunnat ta stillbilder av hur det ser ut efter att processen frysts ned till extremt låga temperaturer. Men nu har man alltså kunna filma vid en temperatur när fotosyntesen kan fungera normalt.

Filmerna är superkorta, kortare än en biljondels sekund, men genom att lägga ihop filmerna, hoppas forskarna kunna få mer kunskap om hur processen går till.

Stenbjörn Styring, professor i molekylär biomimetik på Uppsala universitet, menar att detta är oerhört spännande.

– Det är forskning av absolut genombrottskaraktär. Vi har studerat detta i 50 år, men äntligen har vi fått molekylära bilder av exakt hur det går till, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista