Klimatforskaren Johan Rockström
Klimatforskaren Johan Rockström Foto: TT/Stockholms Resilience Center

Klimatforskare: Vi kan stå på tröskeln till en hetare planet

2:01 min

Vad människan gör på jorden de närmaste tio till tjugo åren kan påverka förutsättningarna för liv i tiotusentals eller hundratusentals år. Det skriver bland annat den svenska klimatforskaren Johan Rockström i en syntesartikel i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

Redan om några hundra år kan delar av jorden vara obeboelig med en temperatur som är fyra till fem grader högre än före den industriella revolutionen och havsnivåer som är mellan tio och ända upp till 60 meter högre än idag, skriver forskarna bakom syntesartikeln.

För vid en viss punkt slutar naturen att dämpa uppvärmingen som den ofta har gjort hittills och börjar i stället att förstärka.

Tinande permafrost som släpper loss växthusgasen metan är ett av tio exempel på hur det kan gå till, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre.

– Det här är första gången som ett försök görs att skanna av alla så kallade biosfärsåterkopplingar, koppla dem till temperaturökningar och sätta fingret på när och vid vilken temperaturhöjning vi riskerar att korsa trösklar så att vi får ett skifte från dämpande till självförstärkande uppvärmning.

Forskarna slår fast att det finns en tröskelpunkt när det gäller uppvärmningen och att när den har passerats så finns det knappt någon återvändo på vägen mot ett nytt jämviktsläge som de kallar "Hothouse earth" eller på svenska "en het planet".

– Artikeln är sampublicerad med några av världens ledande globala miljöforskare. Och efter två års arbete har vi landat i slutsatsen att vi har tillräckliga vetenskapliga belägg för att inte kunna utesluta en planetär tröskel kring två grader, säger Johan Rockström.

Exakt var tröskelpunkten skulle ligga är alltså inte klart, men det är inte uteslutet att den ligger redan vid de två grader som Parisavtalet satt som tak för uppvärmningen.

Nu krävs det mer forskning kring var tröskeln ligger, menar Johan Rockström.

Men redan nu står det klart att vi måste minska klimatgasutsläppen drastiskt och bevara skogar och annat som binder kol och kanske krävs även mer avancerade tekniska åtgärder, skriver han och kollegorna.

Referens: Steffe et al. Trajectories of the Earth System in the Anthropocene www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1810141115

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista