Palmer och turkost vatten vid en strand på Caymanöarna, samt en skövlad skog.
Globala pengaflöden som undgår både insyn och skatt kopplas till illegalt rovfiske och skogsskövling i Amazonas. Foto: TT

Skatteparadis kopplas samman med miljöförstöring

3:04 min

Forskare har för första gången kopplat samman skatteparadis med miljöförstöring. Globala pengaflöden som undgår både insyn och skatt kopplas till illegalt rovfiske och skogsskövling i Amazonas.

Victor Galaz är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och huvudförfattare till den nya studien.

– Det kan möjligtvis vara väldigt stora skatteförluster förknippade med dessa aktiviteter. Det skulle kunna ses som dolda subventioner för det som händer, ett dolt ekonomiskt stöd för denna typ av aktiviteter.

Victor Galaz och hans forskarkollegor har kombinerat data från brasilianska centralbanken, med information kring de största företagen inom varje sektor – till exempel soja– och nötköttproducenter i Amazonas regnskogar.

– De två viktigaste sektorerna för att förstå avskogningen i Amazonas är soja– och biffproduktion.
 
Skatteparadis syftar på länder eller ekonomier som i stort sätt saknar både beskattning och insyn.

Forskarna har kommit fram till att omkring 70 procent av allt utländskt kapital som kommit till soja– och nötköttsektorn i Brasilien mellan år 2000 och 2011 har kopplingar till skatteparadis. Och att sju av tio illegala fiskefartyg kan kopplas till skatteparadis.
 
De senaste åren har bland annat rekordläckan Panamadokumenten avslöjat hur skatteparadis, som till exempel Caymanöarna i Västindien, blir gömställe för illegal verkssamhet och leder till enorma skatteförluster världen över.
 
Enligt Viktor Galaz skulle de förlorade skattepengarna kopplat till illegalt fiske och skogsskövling kunna gå till miljöskydd och sociala investeringar som förbättrar hållbarheten. Användning av skatteparadis förminskar också möjligheten att utkräva ansvar.

Men studien kan inte visa fullständiga orsakssamband mellan skatteparadisens pengaflöden och till exempel direkta betalningar för skogsavverkning, eftersom det finns för lite data.
 
– Bristen på data förvärras av att just de här pengarna kanaliseras genom skatteparadis.

Och vad är då lösningen?

– Lösningen handlar dels om att sätta detta på agendan. När skatteparadisen nu diskuteras som ekonomiskt, socialt och politiskt problem, att vi också ser det som ett miljöproblem.

Thomas Sterner är professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet håller med artikelförfattarna om att detta troligen är ett omfattande problem för den globala hållbarheten och miljön, men att bristen på data kan försvåra fortsatt forskning på området.
 
– Inte ens denna artikeln har särskilt mycket data. Men de har hittat något på ett område där man vanligtvis inte hittar något alls, säger han. 
 
– Jag önskar att detta skulle bli ett nytt forskningsområde, men det krävs samarbete med någon som är modig nog att skaffa fram data.

Referens: Galaz et. al. "Tax havens and global environmental degradation". Nature Ecology and evolution 2018. Doi: 10.1038/s41559-018-0497-3

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista