Dyra jätteprojekt påverkar forskningspolitiken

2:30 min

De senaste åren har det tillkommit en ny sorts storsatsningar som ställer forskningspolitiken i Sverige i ett nytt läge.

Hör mer i Vetandets Värld om vilken sorts satsningar svenska forskarna själva vill ha.

Med politiska beslut om bland annat finansiering försöker forskningspolitiken att skapa så bra förutsättningar som möjligt för forskning och utveckling i Sverige.

Men de senaste åren har det tillkommit en ny sorts storsatsningar som ställer politikerna i ett nytt läge. Vi har byggt upp och håller på att bygga upp dyra jättesatsningar. Till exempel forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS, i Lund.

Livsvetenskapernas Scilifelab i Stockholm och Uppsala kan sägas höra till samma kategori. Och Mathias Uhlén som är professor på KTH och Karolinska institutet, menar att den här typen av infrastruktur behövs även i ett litet land som Sverige.

– Traditionellt sett har den delen mest finansierats av privata initiativ, av olika stiftelser. Men på sista tiden har även politikerna insett att den typen av forskningssatsningar är viktig att man stöder. Jag tror absolut att om man ska vara konkurrenskraftig bör även ett land som Sverige ha den här typen av infrastruktur.

Men storsatsningarna på infrastruktur är omdiskuterade. Särskilt vad de kostar, säger Mats Benner som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet. Han pekar på att svenska forskningspolitiska resurser inte är oändliga.

– De här infrastrukturerna ger förstås fantastiska möjligheter att göra forskning. Men de är inte några forskningsprojekt i sig utan plattformar för att göra forskning.

Han menar att risken finns att anläggningarna inte kommer svenska forskare till del i tillräckligt hög grad för att löna sig just för vårt land.

– Det kan bli så att anläggningarna blir mer attraktiva och tillgängliga för personer utanför Sverige som i högre grad har tillgång till goda arbetsvillkor eller goda finansiella villkor. Medan de här anläggningarna i viss mån kan riskera att dränera resurser för enskilda forskare att driva sina projekt.

Frågan är alltså om vi i Sverige har råd med så stora infrastrukturer som vi nu satsar på.

– Den diskussionen har varit väldigt livligt pågående de senaste 15-20 åren, säger Mats Benner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista