Forskning väger tungt i statlig markkonflikt

2:41 min

Både arkeologisk och ekologisk forskning spelar roll när det så kallade Girjasmålet mellan Girjas sameby och staten fortsätter i Högsta domstolen. Frågan är vem som har rätt att bestämma över samebyns åretrunt-marker.

Hör mer i Vetandets värld.

Avgörande är om den samiska sidan kan bevisa att de använt markerna intensivt över lång tid – och här gör forskningen många nya fynd sedan några år tillbaka.

Det som hittills betraktats som orörd vildmark har innehållit boplatser för människor länge.

– Människor har funnits här sedan inlandsisen smälte bort och påverkat landskapet med sin närvaro, säger Ingela Bergman, docent i arkeologi.

Nu hittar forskarna allt fler barktäkter, fångstgropar och tusen år gamla boplatser i fjäll och fjällnära skogar. Nyligen meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd för Girjasmålet där Girjas sameby stämmer staten för bättre rätt att förvalta sina marker mellan Kiruna och Gällivare.

Med förvalta menas i första hand bestämma över jakt och fiske. I tingsrätt och hovrätt har arkeologiska spår i naturen spelat stor roll för domarna.

I Girjasmålet hävdar staten att samerna inte kan bevisa urminnes hävd. Och det är förstås svårare att bevisa jakt, fiske och renbete än att man odlat ett område, som var vanligare söderut.

– Just i den här rättsliga prövningen har det varit avgörande att få mer fakta kring markanvändningen i historisk tid. Man ser att domstolen övervägt det och förstått kunskapen på annat sätt än tidigare, säger forskaren Malin Brännström som har följt Girjasprocessen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista