Niklas Johansson, Länsstyrelsen i Jönköping, grönklädd med grön skärmmössa står till vänster om traktorgrävaren och pratar med maskinentreprenören Håkan Gustavsson i mörkblå jacka med lysande gula ärmar. Den grå traktorns röda skopa skrapar av den tunna vegetationen av ljung och lingonris. I bakgrunden krafledningsstolpar av stål och ter kraftledningar som flörsvinner bort i den dimmiga skogen. Sara Widell, skoglig strateg på Svenska kraftnät, grå mössa blont halvlångt hår, leende i förgrunden till höger. Kraftfullt gult lysande jacka.
Från vänster Niklas Johansson, Länsstyrelsen i Jönköping, Håkan Gustavsson, lantbrukare, August Henrysson kör traktorn, och Sara Widell, Svenska kraftnät. Foto: Gustaf Klarin

Grävmaskin hjälper vilda bin

2:16 min

Svenska kraftnät ska ta reda på om deras kraftledningsgator med hjälp av grävmaskiner kan bli bättre platser för vildbin och andra hotade arter.

Hör mer i Vetenskapsradions veckomagasin.

Grävmaskinisten August Henrysson håller på att gräva en naken sandyta på fem gånger tjugo meter.

– Det är kul med en annorlunda upplevelse, säger han.

Ovanför sandytan hänger tre kraftledningar. Det är Svenska kraftnät som kontinuerligt röjer bort buskar och träd i den femtio meter breda kraftledningsgatan.

Att kraftledningsgator är just röjda spelar en stor roll för bland annat många insekter, som har svårt att klara sig i både tät skog och ett ensidigt jordbrukslandskap.

Men Sara Widell, som är skoglig strateg på Svenska kraftnät, vill i det här projektet se om grävmaskiner, tillsammans med sådd av ängsblommor, kan göra det ännu bättre för sällsynta vildbin.

– Vi har en massa mark som i princip ligger i träda. Mark som vi bara röjer av. Det är jättepositivt om vi kan göra något av den marken, säger hon

Svenska kraftnät har 15000 kilometer kraftledningsgator. Det här försöket är på bara ett par hundra meter naken sand som bina ska kunna gräva sina bon i.

Det är Niklas Johansson på Länsstyrelsen i Jönköping, som med hjälp av insektsfällor, ska utvärdera projektet och han jämför grävmaskinen med en naturkatastrof.

– Det handlar om att imitera naturkatastrofer. Vi har haft naturkatastrofer i landskapet som har skapat den här typen av miljöer. Skogsbränder, stora stormar, vattendrag eller en flock med framrusande uroxar har skapat erosion i marken. Det handlar om återkommande störning av marken, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".